Hittade de små novellhäftena från Novellix i min lokala bokhandel på Bysistorget och började med att införskaffa och läsa Jens Liljestrands "Sandhamn".För dryga 30 riksdaler fick jag en stund på Sandhamn mitt i sommaren. Inte alls tokigt. Faktum är att jag stordiggar konceptet med pixiböcker för vuxna, tänk er själva: en tråkig bussresa, en kaffe i solen, i telefonkö till Försäkringskassan + ett novellhäfte = förgylld vardag. (Min man civilingenjören sliter kanske sitt hår nu över det lite slarviga användandet av matematiska tecken. Förlåt Johan.)
För läsotåliga som jag, som gärna vill prestera, vill bli klara och komma till poängen är ju noveller fenomenala. Nu hinner jag läsa i lugn och ro, fundera i lugn och ro och det har bara gått trekvart. Perfekt.
Och själva novellen då? Jo, riktigt klipsk. Gillar! Relationen mellan huvudpersonen Puma, en tennisspelare på dekis och hans dotter Martina ger mig något att tänka på. Och slutet öppnar för tolkning både för den hoppfulle och den som vill köra Puma i skiten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar