I söndagens DN skrev Ann Heberlein om hur skräcken blivit vår trygghet nuförtiden. Hon utgick ifrån skräckförfattaren H P Lovecrofts tes om att vi människor håller fast vis uråldriga föreställningar om gott och ont när vi lever i tider av osäkerhet och känner oss hotade av krafter bortom vår kontroll. Vårt suktande efter vampyrromaner grundar sig alltså i en längtan efter trygghet, ordning och tydlighet snarare än att vi söker spänning, menar Heberlein.
Som svensklärare blir jag liksom lite till mig när jag faktiskt inser att det i detta nu skapas en litterär epok, så tydligt markerad av vårt behov av skräcklitteratur. Kommer 2100-talets människor skrocka att det minsann måste varit en tuff tid för människorna under tidigt 2000-tal, eftersom de konstant självmedicinerade med skräck? Den som lever får se.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar