måndag 31 december 2012

Årets lista 2012: tänkvärd, vacker, tråkig & lärorik

Med några timmar kvar på året kommer den så - ÅRETS LISTA 2012, lika välgörande som alltid.
 
Årets TANKESTÄLLARE: 2012 var året då jag läste många tänkvärda böcker. Jag har exempelvis tänkt en hel del på överlevarna i Syndaflodens år av Margaret Atwood under året. Agaat av Marlene van Niekerk kändes som en stor läsupplevelse när jag läst klart den, men har egentligen inte gett mig mer att fundera på i efterhand, vilket jag nog egentligen tycker är lite märkligt. Det har däremot Doppler av Erlend Loe. Flera gånger har jag tänkt att det skulle göra gott att vara oduktig som Doppler, släppa alla måsten och flytta till skogs. Dygdens glädje av Johan Wennström har jag diskuterat med kollegor och elever flera gånger. Den har något att säga om vår samtid, det är tydligt.  Konsten att vara kvinna av Caitlin Moran fick mig att klä mig i välsittande (men omodern) klänning och bekväma skor utan klack på mina vänners bröllop, det var en tankeställare i sig. Men den utan tvekan största tankeställaren 2012 var  En tid för mirakel av Karen Thompson Walker. Varje gång jag läser eller hör om hur vi förstör vår planet tänker jag på denna berättelse. Det är som om den gjorde tanken på jordens undergång fattbar och begriplig för mig. Jag känner en nästan fysisk sorg när jag tänker på karaktärerna i berättelsen.

Årets VACKRASTE: Under 2012 läste jag tre riktigt vackra böcker. Tales from outer suburbia av Shaun Tan är så fin att jag blir lycklig av att tänka på den. De små novellerna är kloka och välskrivna, men bilderna och bildspråket gör helheten alldeles, alldeles underbar. Jag älskade ordboksformen i en Liten parlör för älskande av David Levithan där varje ord i uppslagsboken blir en berättelse i sig. Vackrast språk var det emellertid i Varför vara lycklig när du kan vara normal? av Jeanette Winterson. Jag tänker att Winterson älskar att skriva. Klokskap förenat med förmågan att skriva måste vara det vackraste av allt. 

Årets TRÅKIGASTE: Tre riktiga bottennapp under året var Elva minuter av Paulo Coelho, Fallet med de försvunna böckerna av Ian Sansom och Drottningar i Kungahälla av Selma Lagerlöf. De var så tråkiga att jag inte orkar skriva ett ord till om dem.

Årets MEST LÄRORIKA: I någon mån är varje bok lärorik, såväl skönlitteratur som facklitteratur. Men om jag ska välja en fackbok som påverkat mig mycket under året blir det den svenska bibeln för formativ bedömning i skolan, Bedömning för lärande av Christian Lundahl. Jag har nära nog testat allt han föreslår och tycker att min undervisning blivit bättre och roligare för alla inblandade genom det. Den odödliga Henrietta Lacks av Rebecca Skloot där jag lärde mig om HeLa-celler och Aidan Chambers bok om läsning Böcker inom och omkring oss har också gett ny användbar kunskap.

Vill du tänka tillbaka på 2011 också kan du läsa den årslistan här. Nu är det emellertid dags för mig att inmundiga den sedvanliga oxfilén, snittarna och bubblet och fira min dotter som blir två år idag. Gott nytt år allesammans!

söndag 30 december 2012

Lite härlig vardagssurrealism, någon?

För guds skull, läs omedelbart Marcusbibliotekets inlägg om sökord. Lätt det roligaste bokbloggarinlägget i år.

Gång på gång är skogarna rosa

Poesi ska läsas på originalspråk, säger en del. Förut tänkte nog även jag att det var sant, men när den amerikanska nationalskalden Emily Dickinsons kom ut i nyöversättning av Ann Jäderlund blev jag ändå nyfiken på hur Dickinson skulle låta översatt till svenska. Nu tänker jag att översatt poesi kanske bjuder en annan, viktig dimension utöver originaldikten.

Det fanns en tid när jag gärna läste poesi, men det var länge sedan nu. Poesi kräver närvaro och eftertanke, något jag alltför sällan unnar mig. I varje fall inte i sällskap med poeter. I Jeanette Wintersons Varför vara lycklig när du kan vara normal blev jag emellertid påmind om poesins storhet:

Så när folk säger att poesi är en lyx, eller ett val, eller något för den bildade medelklassen, eller att den inte borde läsas i skolan eftersom den är irrelevant, eller någon annan av de konstiga och idiotiska saker som sägs om poesin och dess plats i våra liv, misstänker jag att människor som framför dessa åsikter har haft det ganska lätt i livet. Ett svårt liv kräver ett svårt språk - och det är det som poesin ger oss. Det är det som litteraturen ger oss - ett språk som är kraftfullt nog att säga som det är.
Jag kan inte precis säga att mitt liv är svårare än någon annans, men att poesin kan ha den språkliga kraften att skildra livet som det är instämmer jag i. Med detta sagt, åter till Dickinson.

Emily Dickinsons prosadiktning har en alldeles egen stil där oväntade radbyten, tankstreck och ord som accentueras med stor bokstav är några av kännetecknen. Dikterna är korta, tänkvärda brottstycken ur ett liv och jag förstår varför hon ofta blir citerad, det finns både enkelhet och dunkelhet i hennes poesi.
För att fylla ett Tomrum
Led in Det som
orsakade det -
Blockera det
Med Annat - och det ska
gapa än mer -
Du Kan inte löda ihop en
Avgrund
Med Luft -
Jag kan inte säga att jag blev varken förälskad eller berusad av Gång på gång är skogarna rosa. Men efter att ha läst mer om Emily Dickinson fascineras jag av hennes liv och det hon skrivit. Jag blev också uppriktigt intresserad av översatt poesi efter att ha läst Staffan Söderbloms förord till Jäderlunds översättning. Där förklarar han att det är översättarens uppgift att förstå dikten, medan poeten kan nöja sig med att veta  att diktens enskildheter sitter som de ska. Det är synnerligen tänkvärt.


Förlag: Albert Bonnier förlag
Utgivningsår:2012
Köp boken, exempelvis via Bokus eller Adlibris

lördag 29 december 2012

FABULERATS FYRA - länkkärlek

När det är jul ska man vara snäll. Vad kan vara snällare i bloggvärlden än att ge lite länkkärlek? Därför vill jag ge lite av den varan till FYRA bokbloggare vars bloggar jag läser flitigt. På bästa bokbloggarmanér har jag givetvis länkat till ett inlägg och inte till bloggens startsida för största möjliga kärlek. Här kommer den så, länkkärleken:

Boktjuven har en blogg vars idé är genomsmart. Bokbloggar kan lätt bli spretiga generella och nya bokbloggar drunknar i havet av andra likadana. Boktjuven har fokus på att skriva om sådant hon vill stjäla från andra böcker till sitt eget skrivande. Det blir både läsvärt och slimmat och jag gillar det skarpt. Här hittar du hennes senaste inlägg.

Charlotta Wasteson har förmodligen en av Sveriges bästa lärarbloggar. Det hon publicerar är alltid välskrivet och intressant. Läs till exempel här om när hon tipsar om lärarens retorik. Tack för alla tips under året, Charlotta!

Frossa i böcker har en blogg som förtjänar mer uppmärksamhet. Recensionerna är välskrivna och väcker ofta läslust hos mig. Läs till exempel här om när hon tipsar om Känslan av ett slut på ett sätt som fick mig att låna hem boken.

Bokdivisionen och jag har samma smak. Det gillar jag. Kolla om du också har samma smak som hon och hjälp henne att välja Harry Potter-box här.

Varför vara lycklig när du kan vara normal?

Jag läser sällan skönlitteratur med pennan i hand, men att jag gjorde det när jag läste Varför vara lycklig när du kan vara normal? är jag väldigt glad över. Berättelsen har ett vackert språk och är full av tänkvärda citat. En sällsynt klokskap vilar över allt det skrivna, det här är en bok att gå tillbaka till om och om igen.

Boken handlar å ena sidan om Wintersons uppväxt i norra Englands arbetarklasskvarter, hennes uppgörelse med sin adoptivmamma och sökandet efter identitet och kärlek. Å andra sidan är det en berättelse om litteraturens inverkan på våra liv, om att möta livskriser och att hantera vår mänskliga strävan efter lycka och mening. I Jeanette Wintersons berättelse finns något stort och allmänmänskligt som går rakt in i hjärtat, i hennes historia finns det något jag kan lära mig om mig själv.
Hela livet handlar om en ny chans, och så länge vi lever, ända fram till själva slutet, finns det alltid en ny chans.

Skönlitteratur och poesi är doser, mediciner. Vad de läker är den rämna som verkligen tillfogar fantasin.
Förmodligen är vi mindre toleranta mot galenskap nu än under någon annan period i historien. Det finns inget utrymme för den. Och avgörande: det finns ingen tid för den. Att bli galen tar tid. Att bli frisk tar tid.
Varför vara lycklig när du kan vara normal? är en stor läsupplevelse. Tidigare har jag läst The Daylight Gate av Winterson och ser nu fram emot att läsa fler av hennes tidigare verk såsom Fyrväktaren och Stengudar; att Jeanette Winterson är något alldeles extra står klart.


Originaltitel: Why Be Happy When You Could Be Normal
Utgivningsår: 2012 (på svenska)
Förlag: Wahlström & Widstrand
Köp boken, exempelvis hos Bokus eller Adlibris.

fredag 28 december 2012

Julklappsfesten


















Det har varit julafton. I år igen! Låt mig sammanfatta min jul så här: Det var hemtrevligt, jag fick många klappar (men barnet fick fler, typiskt) och jag är fortfarande chokladstinn. Tomten hade med sig en läsplatta och En man som heter Ove. På omvägar fick jag med mig Eld och Femtio nyanser av mörker också. Kan alltså varmt rekommendera att beställa böcker på nätet, där det är krångligt att returnera om du beställt fel, och sedan ge bort böckerna till någon som redan läst dem. På så vis kan du få extra klappar med dig hem. Tomten hade med sig en ny pyjamas och en stickad tröja till mig också, men det är en helt annan historia (om än en trevlig sådan). God fortsättning!

måndag 24 december 2012

God jul!

Må tomten bära med sig hårda klappar med läsvärt innehåll till er alla.

lördag 22 december 2012

Lovet och läsningen


Nu går jag på jullov med Sandberg, Safran Foer, Ngozi Adichie, Dickinson och Lugn. Kanske får ett eller annat korsord vara med också. God jul!

fredag 21 december 2012

Jag, Selma och Jerusalem

Jerusalem
Författare: Selma Lagerlöf
Förlag: Albert Bonniers förlag
Utgivningsår: 1901
Köp boken, exempelvis via Bokus eller Adlibris

Förr i tiden var människorna stolta, principfasta och hedervärda. Det är iallafall så de porträtteras i Selma Lagerlöfs Jerusalem. Lagerlöf inspirerades att skriva om bönderna från Nås i Dalarna som anslöt sig till en amerikansk sekt och emigrerade till Jerusalem efter det att hon läst om dem i tidningen. Hon besökte till och med Jerusalem för att kunna göra berättelsen rättvisa. Resultatet blev den tvådelade romanen Jerusalem, varav jag läst första delen.

Jerusalem är, likt Lagerlöfs Kejsarn av Portugallien, uppbyggd av relativt korta kapitel som vart och ett är som en berättelse i berättelsen, här en samling anekdoter om släkterna runt den stora Ingmarsgården i Nås. En kort sammanfattning ger följande: De som handlat illa går det ont för och de som gjort gott får det alltid bra till slut.

Till en början var jag kanske inte helt såld på tanken att läsa om ett religiöst samfund i slutet av 1800-talet, men berättelsen växte på mig. En intressant aspekt är hur Lagerlöf skildrar människornas levnadsvillkor på ett sådant sätt att jag förstår hur bönderna fann sin religiösa övertygelse och var villiga att sälja släktgården för att emigrera till Jerusalem. Lagerlöfs magiska realism, likt den du finner i Gösta Berglings saga, finns det också fragment av, inte minst i ur hon porträtterar människornas vidskeplighet och folktro.

Det är onekligen så att de romaner som skildrar en svunnen tid sätter vårt moderna liv i ett annat perspektiv och Jerusalem är inget undantag. Inte minst slås jag av det definitiva i människornas tillvaro, som att Stor Ingmar vet att han kommer att dö efter att han skadat sig illa, men tvingas dö långsamt under flera dagar, och att den som emigrerar aldrig kommer att återse sitt hemland. När del ett slutar med emigranternas avresa och avsked är det högtidligt och vackert och jag glimtar för en stund hur de måste ha varit att lämna sitt hemland i slutet av 1800-talet:
På bron fanns inte en människa, som kunde höra dem. Det var deras hemlands blåa kullar, älvens gråa vatten och de bugande träden, som de sjöng till. De skulle aldrig se dem mer, och ur strupar, som tillsnördes av gråt, trängde avskedssången.

torsdag 20 december 2012

Alfons Åberg och präktigheten

Raska på, Alfons Åberg

Ålder: 3-6 år
Utgivningsår: 1997
Författare: Gunilla Bergström
Förlag: Rabén och Sjögren
Köp boken, exempelvis hos Bokus eller Adlibris

Jag har börjat undra om inte Alfons Åberg är den härligaste figuren av dem alla i barnlitteraturens värld. Dottern har sedan tidigare Ajabaja, Alfons Åberg och fick Raska på, Alfons Åberg i julklapp av sina morföräldrar. Som förälder till en tvååring är det väldigt njutbart att läsa böckerna om den lille brunklädde gossen med ögonen i pannan. Inte minst skildrar Bergström ett barns vardag på ett fint sätt och collagetekniken hon använder är oslagbar. Svenskläraren i mig kan givetvis inte undgå att se litteraturen som ett tidsdokument. Berättelserna om Alfons vittnar om en tid när det:

a) inte var anmärkningsvärt att ge ett barn saft i samband med läggdags
b) var okej att röka inomhus
c) inte var konstigt alls att pappor ville vara ensamma med ett glas öl och en tidning

Efter att ha läst Raska på, Alfons Åberg inser jag också att det för femton år sedan var normalt att lämna sitt barn kl. 07 på dagis. Min dotter är idag ganska ensam med sina fröknar klockan 08 när vi lämnar henne på förskolan.

Vi kan förfasas (Ve, att föräldrarna inte kan njuta som Alfons pappa nuförti'n!) eller glädjas (Jag skulle iallafall aaaaldrig ge mitt barn saft vid läggdags. Betänk syrattacken på tänderna!) åt skillnaderna mellan nu och då, men att litteraturen för barn förändrats under de fyrtio år som Bergström tecknat Alfons är iallafall uppenbart. Frågan återstår emellertid om VI också förändrats. Är vi lika präktiga i idag som jag känner mig när jag läser böckerna om Alfons?

onsdag 19 december 2012

Mamma Mu gungar

Mamma Mu gungar
Text: Jujja & Tomas Wieslander. Bild: Sven Nordqvist
Ålder: 3-6 år
Förlag: Natur & Kultur
Utgivningsår: 1993
Köp boken hos exempelvis Bokus eller Adlibris

Dottern fyller snart två och har blivit mer och mer intresserad av böckerna som är för lite större barn. I julklapp fick hon Mamma Mu gungar som är härlig att läsa för både stora och små. Berättelsen är dialogtät, vilket tillsammans med Norqvists fina färgbilder håller dotterns intresse uppe. Humorn i att en ko cyklar och vill lära sig att gunga är uppenbar, men det finns också väsentligheter att lära sig av en udda karaktär som Mamma Mu:
"Tjoho, tjoho tänkte Mamma Mu. Man kan inte jämt stå och tugga och glo bara för att man är en ko."

tisdag 18 december 2012

Julklappsfesten

























Mer av allt! Jag har firat lilljul (med makens pappa) och mellanjul (med mina föräldrar) och inväntar STORjul på självaste julafton med makens mamma och syskon. Bokliga klappar har kommit min väg. Gång på gång är skogarna rosa av Emily Dickinson och Det där som nästan kväver dig av Chimamanda Ngozi Adichie väntar nu på att bli lästa under julhelgen.

Min far konstaterade att Dickinson inte var hans typ av poesi. Det är emellertid mycket oklart vilken typ av poesi som verkligen är i pappas smak. Han var å andra sidan väldigt glad över Zlatan-boken han fick i julklapp av mig.

Mamma, som var den som handlat julklapparna åt mig, hade fått mycket kredd av butikspersonalen för valet av Dickinson och Ngozi Adichie. På Gleerups i Lund är de inga storsäljare kan vi gissa. Populära eller inte, jag är glad som en speleman över mina klappar. I min hembygd heter det: "En skåning är bara gla när han e mätt", och gudarna ska veta att jag är både glad och mätt. Saffranspannkaka, någon?

måndag 17 december 2012

Det doftar arbetsro

På mitt jobb är det ont om tysta vrår att arbeta ostört i och före jullovet är rättningshögen tung. Jag vägrar arbeta hemma. Varför ska LÄRARE tvingas utföra kvalificerat arbete hemma på kvällstid? Vi borde ha rätt att utföra vårt jobb på arbetet under arbetstid som alla andra. Jag vill kommentera och bedöma elevuppsatser på jobbet, men det är svårt att hitta arbetsro.

MEN.

På svenskinstitutionen fann jag något extraordinärt i skolans värld. Bland dammiga, men välsorterade, bokhyllor finns en ostörd vrå med skrivbord, lampa och utsikt. All denna tysta extravagans kan avnjutas tillsammans med lukten av vällästa boksidor och kommunal verksamhet. Tanken på de litterära skatterna på hyllorna piggar också upp i sig. Faktum är att jag gillar detta nya hörn så mycket att jag överväger att i smyg flytta min arbetsplats hit. Söker ni mig hittar ni mig strax till höger om Berättelsen om Pi, okej?

söndag 16 december 2012

Gratis roman att ladda ner via UNT

UNT (Upsala Nya Tidning) testar ett nytt grepp. Här kan du ladda ner Dagar i tystnadens historia av den norska författaren Merethe Lindström som pdf-fil med litteraturkritikern Therese Erikssons kommentarer i marginalen. För er med läsplattor är den bara ett par knapptryckningar bort. Knappeliknappeli, gratis är gott.

fredag 14 december 2012

Konfetti

Jag har en terrier. Jag älskar henne och så, men när hon gör konfetti av mitt fina bokmärke från Bookbinders Design tänker jag att det hade varit smidigare med ett gäng neontetra.

torsdag 13 december 2012

Konsten att njuta av ett bokpaket

Om jag gillar böcker kanske det ändå är så att jag gillar att packa upp bokpaket ännu lite mer. (Och vilken TUR för mig att det är så, eftersom läsning och bokpaket liksom går hand i hand).

Bokdivisionen skickade mig Joyce Carol Oates Blonde med posten idag och som bonus hade hon beställt Harper Lees Dödssynden åt mig. Ett bokmärke fanns det i lådan också. Tusen tack, fina du! Jag känner mig som Madicken när hon får det där härliga paketet med diverse krimskrams efter hjärnskakningen, ni vet. För det vet ni väl? För egen del behövde jag inte ens flyga med paraply och få hjärnskakning, det räckte med att tipsa om en bok. Det måste anses som en mycket bättre deal.

Glad lucia!

Författarskap och psykisk (o)hälsa

Jag har tänkt att det vore f-a-n-t-a-st-i-s-k-t att vara författare. Tänkte mig ha en skrubb i ett hus i Gamla Stan där jag sitter i tystnad och ensamhet och skriver kloka ord, dricker kaffe och blir rik som ett troll. Problemet med den tanken har väl emellertid varit att jag inte precis har något klokt att skriva, och då faller ju allt det andra. Tur var det skulle det visa sig, för idag läste jag artikeln nedan i senaste numret av Modern Psykologi. Nu tänker jag att jag är lyckligt lottad som inte är författare. Jag är ångestfylld så det räcker, liksom.

onsdag 12 december 2012

Stöd Musikhjälpen

Stöd Musikhjälpen - vinn bokpaket hos Marcusbiblioteket. Jag har bidragit med femtio riksdaler för att ge barn i slumområden tillgång till rent vatten och hoppas ivrigt på att vinna JAGHARGLÖMTVADJAGTÄNKTEFÖRTEMA-PAKETET.

Utlottningen tar slut kl. 13 idag den 12 december, så skynda, skynda!

Uppdatering: JAG VANN! JAG VANN! JAG VANN!

tisdag 11 december 2012

Boktips efterlyses!

Som bloggambassadör för Bokmässan 2013 har jag fokus på litteratur för lärare. Jag tänker med hjälp av er i bloggosfären och lärarkollegor runt om i landet samla på mig litteraturtips som rör värdegrund, pedagogik och lärande. Jag är både intresserad av tips på relevant facklitteratur och skönlitteratur som passar bra att använda i undervisningen, gärna sådan som tangerar skolans värdegrund. Har du gått på någon riktig litterär mina i skolans värld (som lärare eller elev), får du gärna berätta om den också.

Era boktips kommer jag att sammanställa på Bokmässans community i gruppen Litteratur för lärare där jag hoppas få möjlighet att diskutera dem vidare med er. Är du inte medlem, blir du det här.

Så, vilka böcker har gjort dig till en bättre lärare? Dela med dig av dina förslag med motivering i kommentarsfältet här nedan eller på din blogg (men glöm inte att länka tillbaka till detta inlägg i sådana fall, så att jag hittar det).


måndag 10 december 2012

Att ta varje tillfälle att fira

Bokdivisionen hade nyligen en tävling för att fira att hennes blogg fyller ett år och där vann jag Joyce Carol Oates Blonde. Jippie! Dagens tandläkartid blev inställd också, vilket känns som en bra sak. Nu ska jag dansa segerdans och fira med lyxkaffe (alltså sådant från caféet runt hörnet). Glädjen är stor!

söndag 9 december 2012

Tävla med Boktjuven

Psst, du missar väl inte Boktjuvens tävling där du kan vinna valfri bok från Adlibris till ett värde av 200 kronor?

Pinsamma familjebilder som själslig rening





















När jag såg fotoboken Pinsamma familjebilder bland julklappstipsen på NK visste jag omedelbart att den skulle få följa med mig hem. Vi kan säga att det är årets julklapp till mig själv, men om sanningen ska fram: jag hade köpt den oavsett säsong.

lördag 8 december 2012

Julskyltat

På väg till jobbet går jag gärna en liten extra omväg för att gå förbi Bysis bok och papper, S:t Pauls Bokhandel och Bokslukaren på Södermalm, glutta lite i skyltfönstren och drömma om nya skrivhäften och krispiga boksidor. Nu är det dessutom julskyltat hos alla tre. Kan hända att det är innovativt med ett skelett som vallar julbockar i koppel, men Bokslukaren har nog ändå den härligaste julskyltningen i år.

Vilka fina (bokliga) skyltfönster har du sett i år?



fredag 7 december 2012

Våga vägra verkligheten

Du har väl läst Ola Larsmos intressanta artikel i senaste numret av Fokus, apropå det här med att "sanna historier" blir allt mer populärt? Jag säger som Larsmo: varför läsa om verkligheten när det finns fiktion?

torsdag 6 december 2012

Bloggambassadör för Bokmässan 2013

Jag har blivit utvald till bloggambassadör för Bokmässan 2013. HURRA för mig! Ser fram emot fyra härliga dagar i litteraturens tecken 26-29 september 2013, intressanta litterära samtal på Bokmässans community under året och en bokbloggarträff i februari tillsammans med de andra elva bloggambassadörerna. Överhuvudtaget måste jag säga att jag känner LYXEN i att få tänka på böcker lite extra under året, och att jag ÄNTLIGEN ska få komma iväg på bokmässan. 2013 kan omöjligt bli ett skitår.

De andra elva ambassadörerna är: Västmanländskan, Läs & Lyssna, Bokugglan, TidningsIda, Ordförrådet, Nobelprisprojektet, Marcusbiblioteket, SocialistSimon, Suzann Sexeducator, The Book Pond och Boktjuven. Ses vi i februari?

tisdag 4 december 2012

Önskelista

Det lackar mot jul och jag har önskelistan klar. Hoppas på många hårda klappar i år och mest av allt önskar jag mig (efter fred på jorden och en tvättmaskin):

  • En läsplatta. Helst Sony PRS-T2 för att den verkar fantastisk.
  • En man som heter Ove av Fredrik Backman ska påminna om filmen Up, vem vill inte ha mer av den fina, fina?
  • Gång på gång är skogarna rosa ska vara en lyckad översättning av den amerikanska nationalpoeten Emily Dickinson. Jag ska också lära mig att citera henne, vänta bara.
  • Chimamanda Ngozi Adichie var med på Babel och hon gick genom rutan och rakt in i mitt hjärta. Det där som nästan kväver dig är en novellsamling och noveller är ju dessutom nästan det bästa som finns.
  • The fault in our stars av John Green är ett måste, det har jag förstått av vänner, kollegor och elever. Klart att jag vill läsa den då.
  • 100 noveller av Joakim Pirinen har har hyllats av DN:s bistra kritiker Jonas Thente. När han hyllar serienoveller vill jag läsa och se vad hajpen handlar om.
  • Divergent av Veronica Roth verkar vara en dystopi i min smak. Huvudpersonen Tris ska vara "oväntat komplex" om man får tro Hanna Fahl som skriver i DN. Enligt BokNea ska den också innehålla ett nedlagt tivoli. Jag ser Coney Island framför mig och får läsbegär direkt.

Kom, kom, signade jul.

söndag 2 december 2012

Från dynamisk vy till klassisk

Jag var ett knapptryck ifrån att flytta hela bloggkalaset till Wordpress för att jag blivit så trött på att kommentarsfunktionen fungerar dåligt i den dynamiska vy jag använde här på Blogger. Sedan insåg jag att Wordpress var dyrt och krångligt och kände nog att det inte riktigt var värt besväret. Istället backade jag tillbaka till gammalt hederligt Blogger-tema och känner mig nöjd med det. Välkommen!

tisdag 27 november 2012

Eddie och julen


 

Myter och sanningar om barnkulturen

En lyxig sak med att bo i Stockholm är att det finns ett så gott utbud av teater att använda i undervisningen. När det finns pengar i alla fall. Imorgon ska jag, tillsammans med andra barnkulturintresserade, träffa regissören Suzanne Osten på Unga Klara och diskutera skolans roll i förmedlingen av kultur för och till unga. Ett glas vin har utlovats. Nu läser jag in mig på ämnet och hoppas att jag har något klokt att säga imorgon.

fredag 23 november 2012

Beklämd

Läste Olof Palmes tal till utlandssvenskar från 1965 tillsammans med mina elever som förbereder argumenterande tal idag. Efteråt: gråtklump i halsen. Beklämmande att vi 2012 närmast verkar ha tagit ett steg tillbaka från Palmes vision om ett Sverige där alla är välkomna. Det gör mig ont.

PS: Vill du hellre lyssna än läsa hittar du delar av Olof Palmes tal på youtube.

torsdag 15 november 2012

Snart börjar jag förmodligen att samla rabattkuponger och få gråa hår också




















På väg hem från dotterns dagis promenerar jag förbi den lokala mataffären, köper mjölk och sådant ni vet. Ett vardagsnöje jag har är att glutta på barnböckerna på bokavdelningen och, ibland, köpa med mig en eller annan pärla. Förr i världen drack jag torsdagsöl, såg bio mitt i veckan och livade upp mig med tv-spelande tjugo timmar i sträck. Nu blir jag tydligen till mig av boksortimentet på Hemköp.

måndag 12 november 2012

Jag tycker att vi tar och tittar de kränkta djupt i ögonen hädanefter

Bengt Ohlsson är så bra. Förutom att han skrivit fantastiska romaner som Gregorius och Kolka skriver han varannan fredag uppfriskande krönikor i DN. I fredagsdelen På stan gjorde han ett utomordentligt inlägg i diskussionen om att vara kränkt:
Det enda man kan vara viss om är att ingen ser de kränkta djupt i ögonen och säger: vad jobbigt det låter, polarn. Men alla har känt sig utanför och underlägsna, vare sig det handlat om att man är den enda rödhåriga i klassen eller den enda med sockersjuka eller skilda föräldrar eller den enda som bryter på finska. Du får ta itu med de där känslorna på annat sätt än genom att rensa bland böckerna och filmerna och teckningarna tills allt är ett enda stort välputsat HEN.
Heja Bengt! Du är min idol alla dagar.

söndag 11 november 2012

Tistelblomman

 

Det var nyss Allhelgonahelg, jag var på landet i mörkret och tystnaden och på en eftermiddag och en kväll sträckläste jag Amanda Hellbergs Tistelblomman. Tistelblomman är ett skotskt gods ditt huvudpersonen Maja Grå flyttar med sin kärlek Jack Winter (Jag skulle kunna skriva något gnälligt om namnvalen här, men jag låter det bero. Jag är på ovanligt gott humör). I trakten viskas det om hemsökelse på godset och ingen vågar sig dit när paret vill ha hjälp med elproblemen som uppstått. När Jack åker iväg och Maja är ensam hör och ser hon märkliga saker; vem har målat spindlarna på tapeten i sovrummet och vems är rösten som viskar att hon ska ge sig av?

måndag 22 oktober 2012

Augustprisnomineringarna 2012

Modern fattigdom, krig i Uganda, klassamhället, Pol Pot, förintelse och mytologi, ungefär så kan man sammanfatta tematiken i årets augustprisnomineringar som tillkännagivits idag. Bland annat gick det att läsa om i DN och på Augustprisets egen hemsida.

Jag kan konstatera att jag i år inte läst en enda av de nominerade, varken bland vuxen- eller ungdomslitteraturen. Jag har emellertid sett Stridsbergs pjäs Medealand på Elverket med Noomi Rapace i huvudrollen och den var fenomenalt bra. Jag hejar väl på den då. Modern fattigdom och annat elände är ändå inte riktigt min favoritlitteratur.


söndag 21 oktober 2012

Vilken läsplatta ska jag välja?

Jag behöver en läsplatta! Det finns en poäng med e-böcker, allt annat är ljug har jag märkt. Ibland vill jag kunna låna en e-bok smidigt från biblioteket och med en bra läsplatta kan jag göra anteckningar och slå upp svåra ord medan jag läser, framförallt när jag läser på engelska. Månadens bokcirkelbok är The Daylight Gate av Jeanette Winterson. Efter hårt och ivrigt arbete med lexikon bredvid boken kände jag att jag är redo för läsplattan nu. Med lite tur kanske jag med en läsplatta blir motiverad att läsa mer på engelska också.

Nu återstår emellertid frågan: Vilken läsplatta ska jag välja? Det verkar vara en djungel där ute.

söndag 14 oktober 2012

Grattis Mo Yan!

Nobelpriset i litteratur år 2012 tilldelades den kinesiske författaren Mo Yan ”som med hallucinatorisk skärpa förenar saga, historia och samtid”. Jag har förhandsbokat Ximen Nao och hans sju liv och hoppas på en litterär upplevelse utöver det vanliga.

Priset ifrågasätts på sina håll som vanligt och jag väljer att tänka att det är härligt att Akademien vågar stå för att de tycker Mo Yans författarskap är riktigt bra. Det verkar krävas större mod att hylla än att ifrågasätta i våra dagar.

lördag 13 oktober 2012

En tid för mirakel

 
I En tid för mirakel skriven av Karen Thompson Walker stannar jordens rotation av och dygnen blir längre och längre. De första förändringarna är små, men långsamt ändras världen runt elvaåriga Julia som är bokens huvudperson; fåglar dör, strandade valar flyter upp på Kaliforniens stränder och fler och fler människor känner yrsel och tappar balansen. Katastrofen är tyst, tvetydig och långsamt framskridande.

söndag 7 oktober 2012

torsdag 4 oktober 2012

Nobelpriskuriosa jag lärt mig av Kristina Lugn

Kristina Lugn, vilken fantastisk kvinna! Med oväntad humor berättade Lugn om Akademiens arbete och om Nobelpriset i litteratur på Nobelmuseum i onsdags, dit jag var bjuden i egenskap av svensklärare (ett yrke vilket Lugn hyllade, för övrigt). Följande lärde jag mig:

onsdag 26 september 2012

Känn ingen sorg för mig, Götlaborg

I år var det sju-hu-u-k-t nära att jag skulle få åka till bokmässan i Göteborg. Först skulle jag få lov att åka dit som fortbildning via jobbet. Jag skulle få betala kalaset själv, men få ledigt från undervisningen och lön för att åka. Jej! Gott så. Sen bytte jag jobb och det var liksom inte läge att be om fortbildning på bokmässan det första jag gjorde, men jag tänkte att jag i alla fall skulle åka över helgen. Jag ordnade boende, jag snickrade på resvägar, drömde om seminarium och bokmontrar. Jag tänkte på tema Norden så mycket att jag bestämde mig för att söka en kurs i danska på universitetet. Det var väldigt, väldigt nära alltsammans. I tanken. Sen kom det en inbjudan till bröllop på brittiska landsbygden den sista helgen i september. Brittiska landsbygden är som ni vet väldigt långt ifrån Götet. Trevligare också, tror jag egentligen. Ergo: ingen bokmässa i år heller. Det är väl inte meningen att jag ska åka på bokmässa, helt enkelt.

tisdag 25 september 2012

Lilla hjärtat och Tintin i blåsväder

Det stormas runt Stina Wirséns figur Lilla hjärtat och Tintin-böckerna på Kulturhuset. Jag har tänkt mycket på hur jag skulle vilja formulera mig i de här frågorna och som vit medelklasskvinna kan jag tänka att jag inte har mandat att tycka något alls. Men, samtidigt värker det i hela mig av tanken på att förbjuda litteratur, att det är fel väg att gå. Så läste jag Johanna Ögrens inläggBokhora och tänkte att hon säger precis det jag vill ha sagt.

Vad tänker du om figuren Lilla hjärtat och om att förbjuda Tintin på barnbiblioteket?

Alla goda ting är tre

 

lördag 22 september 2012

Maj-längtan

Jag längtar efter att läsa Kristina Sandbergs nya roman Sörja för de sina.  Romanen är andra delen i Sandbergs triologi om Maj och första delen Att föda ett barn var en av de bästa böckerna jag läste förra året. Edits: jag behöver läskollo och lästid. När åker vi?

söndag 16 september 2012

Vad jag lärt mig av Caitlin Moran

Jag ska på bröllop om ett par veckor och har haft klädvalsångest. Har provat moderna löst sittande och märkligt skurna sidenklänningar från Whyred, Marc O'Polo och alltvaddetheter och undrat om jag inte bara skulle dra en påse över huvudet alternativt stanna hemma. I provrummet på PUBs varuhus hörde jag emellertid Caitlin Morans röst eka i mitt huvud när jag till slut fiskade fram en femtiotalsklänning, vintage. Helleluja, lita på Morans råd:

lördag 11 augusti 2012

Nya tider

Jag är redo att omfamna höstterminen och börjar så sakteliga krypa ur semesterdvalan. Nya tider stundar med nytt jobb och dottern på dagis. En fin sak, rent generellt, är att jag kan promenera till mitt nya jobb. Yej! En dålig sak, helt specifikt, är att det för med sig kraftiga inskränkningar i mitt läsande. Pendlingstid är ju lästid som alla vet. Innan dottern är inskolad på dagis och jag är intrimmad på nya jobbet har det förmodligen gått både en och två och tre månader och kanske kommer jag inte ha läst mycket alls. Det är annat som är viktigare nu, helt enkelt.

Tidningen Skriva

 

lördag 4 augusti 2012

Dagens ord: giter

Jag giter inte [Ja ji:ter ente], orkar inte gör många knop. Det är ju semester och skåningarna har det bästa ordet för att inte känna för att göra något: gita. Hade liksom glömt bort det fina med giter och passar på att använda det extra mycket nu på semestern när jag umgås med sådana som förstår vad jag säger när jag tar ut de dialektala svängarna.

Snart är semestern slut, då giter jag både det ena och det andra. Eller orkar som det heter då.
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...