Häromdagen såg jag romanaktuelle Ulf Lundell helt vanligt gå stavgång i parken där jag hänger jämt. Faktum är att jag ser honom lite nu och då. Jag tror att han gillar sina gamla kvarter (det sägs ju att han är uppväxt på Lundagatan). Han kanske rentav kikar in i lägenheten och minns den ljuva tiden, minns den som igår.
Rikard Wolff har släppt en självbiografi och honom ser jag nästan varje dag. Det verkar vara en mycket rar man. Senast det var en stor fotbollslandskamp gick jag en långpromenad med hunden. Den enda jag mötte var herr Wolff. På så sätt tror jag att vi har en del gemensamt, Wolff och jag. Han verkar inte heller vara den sportiga typen.
I helgens DN läste jag också att gangstermästaren Jens Lapidus hänger med sina kids i Skånegläntans lekpark. Där hänger ju jag också ibland, minsann! Nu ska jag hålla utkik. Se efter om den glade Jens är som vanligt folk. Det verkar ju nästan helt orimligt.
Stalker? Jag?! Nä, ni måste förlåta mig. Jag är från landet. Det är fortfarande spännande med kändisar för mig. Alltså riktiga kändisar. Författare och så. Okej?
4 kommentarer:
Hade Ulf Lundell kvar sitt stora Ernest Hemingway skägg?
Ja, det tycker jag mig minnas. Ett skägg för en gammal man, eller en jultomte. Eller för Ulf Lundell, då.
Wolfen trodde jag bodde vid Mosebacke.
/Lisa, också stalker.
Nä, där bet du i sten, Lisa. Han bor på Lundagatan och har givetvis en av de stora lägenheterna med utsikt över Riddarfjärden, den gode Rikard.
Skicka en kommentar