Åh, vad jag blev glad när jag i skrift i Jonathan Franzens Frihet såg ordet pinigt i full dager. Pinigt som i pinsamt, alltså. I detta fall var det Connie som kanske skulle tycka att något var just pinigt. Själv har jag växt upp med att det var liiiiiiiiiiide piiiiiiiiinit att mamma och pappa hämtade mig utanför högstadiediscot. Undrar jag när hivigt* och andra fina 90-talsuttryck också kvalar in i finlitteraturen. Snart, hoppas jag. Det skulle göra gott.
*fräckt, häftigt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar