Om att läsa skräptidningar

Jag har ju inte kunnat fokusera på att läsa min underbara bok Den glömda trädgården medan jag varit sjuk. Till vardags känner jag mig annars som en hyfsat reko, litteraturälskande person som aaaaaaaaldrig skulle läsa skräptidningar, utan på sin höjd prettomagasin som Vi läser, Språk, Fokus och Filter. Jag kanske till och med har fördömt dem som njuter av kändistidningar lite grand. Okej. Jag erkänner. Jag har fördömt dem mycket.

Efter fem-sex dagar med feberfrossa hörde jag mig själv emellertid ynkligt be maken köpa några blaskor åt mig och på sjukhussängen har jag läst några nummer av Se & Hör och Allas. Lättsmält. Och vilka färgbilder! Jag kan allt om Vickan och Daniel nu. Nya trender och dietmetoder och läckra festmenyer för hösten har jag också koll på. En ny värld har öppnats och det var så gött, så gött. Ni hittar mig numera på balkongen rökandes gula Blend iklädd en gammal urtvättad morgonrock och papiljotter. Och så har jag ju startat en prenumeration på Se & Hör. Jodå, så att.