Snart är jag borta - plus och minus är lika med ?

Bokcirkeln Edit läser just nu Snart är jag borta (2010) en ungdomsroman av Hanna Jedvik. Efter att jag läst ut känner jag mig väldigt kluven och vet inte om jag vill ge boken två tummar upp eller om jag strängeligen ska avråda vår bibliotekarie från att köpa in den. Därför har jag nu upprättat en plus-och-minus-lista i hopp om att komma till någon slags slutsats.

Snart är jag borta handlar om Maja och Lina, två nära vänner med tunga bagage. Om Maja vet vi att hon tidigare skurit sig svårt för att kontrollera sin ångest. Lina möter vi i början av boken efter en gruppvåldtäkt. Samtidigt är de vanliga tonåringar med vanliga tonårsliv; de hänger på fik och lyssnar på musik, drömmer om att lämna småstaden de bor i, längtar efter kärlek och riktig vänskap.


Plus
+ Boken fångar ungdomar, känns realistisk och verklighetsnära.
+ Boken behandlar svåra ämnen som ungdomar ofta är intresserade av att prata och läsa om. Jag kan på rak arm tänka mig ett gäng av mina elever som skulle tycka om boken mycket.
+ Jag diggar formatet på boken. Varför görs bara ungdomsromaner i kartonnage? Kartonnage väger inte mycket mer än en pocketbok, men känns mysigare och dessutom slipper man den inbundna bokens pappersomslag som ändå bara blir fult om man behåller det på och tar man av det känns boken tråkig.
+ Boken inger hopp. Om boken ska sägas ha en sensmoral skulle den kunna vara att det finns schyssta killar och det går att komma ur ett självdestruktivt beteende.
+ Jag och en vän pratade högstadie- och gymnasieminnen en halv kväll efter att vi båda läst boken. Det var kul. Att läsa boken ger flashbacks, helt klart.

Minus
- Det är inte ovanligt att självdestruktivt beteende "smittar". I skolan är man medveten om och arbetar med att förhindra detta. Risken finns dock att en handfull ungdomar som läser boken själva lockas att skära sig i armarna för att hantera sin ångest. Visserligen inte bokens fel i sig, men om man ska vara lite krass är det en problematik jag gärna undviker i mitt jobb.
- Personligen gillar jag verklighetsflykt i böcker eller så vill jag kunna relatera nära till innehållet. Snart är jag borta tangerar inget av detta riktigt (mer än de gamla minnena förstås).
- Boken har en hel del dialoger. Jag har svårt för dialoger, det är få författare som gör dem bra. Det blir lätt lite klyschigt och innehållslöst och tyvärr känns det så här.

Jag tillhör inte målgruppen för boken och jag kan se att boken har sina brister. Men jag tror å andra sidan att målgruppen för boken kommer att älska den. Det får bli min slutkläm. Amen.