torsdag 28 februari 2013

Vi måste tala om Divergent

Efter att ha läst ut Divergent känner jag mig blåst på konfekten. Jag hade väntat mig MER. Alla verkar älska boken, vad är det jag har missat?

Hanna Fahl skrev i DN 24/11 2012 om Divergent på ett sätt som gjorde mig väldigt sugen att läsa. Jag hade hört om Divergent förut, men efter Fahls krönika bestämde jag mig för att boken skulle läsas å det snaraste:
Veronica Roths ”Divergent”, som nyligen kommit på svenska, har en oväntat komplex huvudperson i Tris, tonårig avvikare i en värld där mänskligheten i unga år delas in i en av fem personlighetskategorier och därefter lever sitt liv utifrån strikt kontrollerade ideal. Tris är ”divergent”, och passar inte in i någon av grupperna. Men hennes fritänkande är inte, som klichén påbjuder, någon stor gåva. Det gör henne snarare osympatiskt oberäknelig, och Roth låter Tris ljuga, döda, våndas och såra.
Efter att ha läst ut Divergent känner jag mig emellertid lite lurad. Jag hade väntat mig MER. Tris ljuger, våndas och sårar, ja, men så värst komplex och oberäknelig tycker jag inte att hon är. Däremot är hennes tonårsvåndor klyschiga och hennes konstanta bitande i läppen väldigt irriterande (kunde varit Anastasia Steele, för guds skull). Jag vet inte om det är ett jante-komplex jag bär på, men detta att Tris verkar vara bra på allt, fastän hon själv mest tycker att hon är liten och osäker, skaver.

Handlingen känns i stort väldigt förutsägbar (mängden tjechovska gevär*, gott folk!) och jag saknar miljöbeskrivningar. Handlingen är istället inriktad på olika prövningar för huvudkaraktären och de rullar på boken igenom. Berättelsen är dialogrik och fylld med tankegångarna av typen: Jag vill göra det här, eller nej, jag vill inte. Nä, nu måste jag sluta vela, jag ska visa alla att jag inte är en mes. Jag gör det. Det blir tröttsamt efter ett tag.

Divergent är sina brister till trots en spännande ungdomsroman. De sista femtio sidorna blir det riktigt bladvändarspännande och jag sträckläser. Det är synd att storyn paketerats som den gjort. Med något mer fördjupad intrig och fylligare omkringberättelse (Falangerna? Vad finns bakom muren?) hade det varit en riktigt bra bok. 

Vad tyckte du om Divergent?


Förlag: Modernista
Översättning: Katarina Falk
Utgivningsår: 2012
Köp den, exempelvis via Bokus eller Adlibris

*Författaren Tjechov lär ha sagt att "om du hänger en pistol på väggen i första akten, så måste den avfyras i den sista.” Därav begreppet ”Tjechovskt gevär.”

4 kommentarer:

Ingerun sa...

Har inte läst den. Hade tänkt läsa den, men nu vet jag inte riktigt. :)

Josefin sa...

Jo, läs den! Om inte annat tycker jag att det skulle vara roligt att läsa vad du tyckte om den. Vill gärna se om det är något jag missat.

Carro sa...

Tyckte att Insurgent var en smula bättre, just för att den tar upp mer om falangerna och samhällets historia och sådär.. Varför det egentligen är som det är.

tinaottosson sa...

Jag var också lite besviken och hade väntat mig mer efter alla översvallande recensioner. Men så är det ju ibland! :)

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...