Är du trogen P3-lyssnare så vet du säkerligen vem Christer Lundberg är. (Honungsrösten! Skägget!) På samma sätt som P3 Christer ÄR Christer, så är Christer Lundbergs roman Gräspojken omöjlig att separera från Christer himself.Jag lyssnade på Gräspojken via Storytel där boken läses upp av författaren. Det var halva behållningen av läsningen, maken till trivsam röst får man ju leta länge efter. Boken är en påhittad självbiografi om en alldeles vanlig tolvårig pojke (Kalle) som övertygar sin pappa och bror om att odla marijuana, gräs. För den som är uppväxt på 80-talet bjuder berättelsen på åtskilliga återblickar till tiden före internet, där movieboxen var kung på fredagskvällen, inte tacos. Precis som i Radhusdisco (för övrigt skriven av Lundbergs gode vän och dito P3-partner Morgan Larsson) är igenkänningsfaktorn i åttiotalsmiljöerna hög.
När det gäller det här med marijuanaodlandet är igenkänningsfaktorn däremot inte så hög för min del. Gräspojken är en ganska skruvad berättelse om en hyfsat vanlig familj i en ovanlig situation. Tänk dig sedvanlig pojkpubertetsnoja, en nymfparakit (Aslan), en pensionär med dödslängtan, en skejtande lillebror (Björn), en vimsig pappa (Tomas) och en mamma (Bodil) som vill finna sig själv. Lägg till några olyckliga såväl som lyckliga omständigheter och marijuana på det, och VOILÀ - Gräspojken. Har du sett tv-serien Weeds kommer du att känna igen dig i förvecklingarna som uppstår, men boken är mer rar än drogromantisk. Jag tror att Lundberg tänkt ut den skruvade gräshistorien, lagt den i en välbekant uppväxtmiljö och vävt in ankedoter från sin egen uppväxt i Gräspojken. Men, vad vet jag.
Gräspojken är ingen stor läsupplevelse, men som bakgrundsskval medan jag strök tvätt och sörplade eftermiddagskaffe var den perfekt; som en eftermiddag med P3 Christer när jag var tjugonånting. Det får vara gott så.
Förlag: Telegram bokförlag
Utgivningsår: 2012
Köp boken, exempelvis via Storytel, Bokus eller Adlibris
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar