Maria Svelands Bitterfittan (2007) är en bok som det känns om ALLA har läst, men inte jag. Det är inte heller varje dag som jag är sugen på att läsa böcker som tangerar feminism och jämställdhet eller politiska frågor överhuvudtaget. Min vardag utmanar och provocerar mig tillräckligt, liksom. Men, nu infann sig plötsligt suget efter att sätta tänderna i Svelands bok, och vad tyckte jag då?I Bitterfittan får vi följa Sara som är 30 år och lever tillsammans med sin man Johan och sonen Sigge. Sara känner sig som en bitterfitta och frågar sig hur vi ska kunna få ett jämställt samhälle när vi inte ens kan vara jämställda med den vi älskar. Berättelsen hålls samman av en ramberättelse som utspelar sig i nuet där Sara flyr man och barn och åker till Teneriffa för att få tänka ostörda tankar. Samtidigt ges tillbakablickar från Saras uppväxt, och parallellt läser och refererar också Sara till den feministiska boken Rädd att flyga av Erica Jong.
Det är inte svårt att se att Maria Sveland tagit mycket från sitt eget liv när hon skrev Bitterfittan och jag kan inte komma ifrån att jag tycker att det är ganska modigt att skriva den här typen av berättelse. Boken väcker många tankar och rotar helt klart i gammal tonårsångest för min del. Samtidigt blir jag lite trött. Är jag kanske redan en bitterfitta eller bara korkat oupplyst? Hur som helst känner jag mig inte fast i patriarkatets onda klor. Jag säger inte att vi lever i ett jämställt samhälle, men jag tycker att varje människa har en rättighet och skyldighet att skapa det liv han eller hon vill ha. För egen del vill jag vill välja mina strider, och jag känner att många av frågorna i Svelands bok hamnar långt ner på min prioriteringslista. Jag orkar inte vara arg. Att dela föräldraledigheten är kanske inte den viktigaste frågan, exempelvis. I sådana fall tycker jag att det är viktigare att diskutera hur vi uppfostrar våra barn (Kan vara en yrkesskada, i och för sig). Och samtidigt är jag oändligt glad att det finns människor som Sveland som orkar kämpa och slåss för sina ideal. Det är otroligt fint, tycker jag, och Bitterfittan är helt klart läsvärd.
By the way: Ett extra plus med pocketupplagan från Månpocket är att det längst bak i boken finns extramaterial att diskutera i en bokcirkel eller med elever, exempelvis. Det är ju inte så tokigt.
http://knuff.se/isbn/9789170015625
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar