tisdag 20 mars 2012

Känn ingen sorg för mig, Göteborg

När jag var nitton och skulle börja plugga på universitet tog jag mitt pick och pack och flyttade till Göteborg och tänkte stanna där i alla mina dagar. För det är ju så himla trevligt i Götet, det vet ju ALLA.

Men.

Göteborg var inte snällt mot mig, inga öppna armar välkomnade mig i staden. Faktum är att jag aldrig, varken förr eller senare, känt mig så ovälkommen på en plats jag flyttat till. Jag har bott lite här och där vid det här laget och numera i Stockholm, fastän jag är skåning i själ och hjärta. Huvudstaden är så oändligt mycket vänligare än de goa gubbarna i Göteborg, det är min åsikt.

När jag berättar om mina göteborgsupplevelser höjer folk på ögonbrynen. Att säga att man inte trivts i Göteborg är som att peta i näsan offentligt. Det är inte utan att jag känner viss upprättelse efter att ha läst Marcus Birros krönika häromdagen. Kanske var mitt nittonåriga jag något på spåret i alla fall.

Till slut vill jag avsluta detta inlägg med att säga att det finns en hel del trevliga människor både här och där. Även i Göteborg.







1 kommentar:

Frossa i böcker sa...

Stockholm/stockholmarna är överlag mycket vänligare än ryktet säger. Stod i valet och kvalet mellan Sthlm och det lite mindre (förmodat gemytligare) Gbg, men på nåt sätt lutade det hela tiden åt Sthlm. Ångrar inte flytten hit för 7 år sen. Däremot tyckte jag inte det var helt lätt som nyinflyttad, men det berodde väl mycket på privata omständigheter, som t ex boendet.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...