Jag har börjat fundera på vilka böcker jag tycker är oumbärliga, det är ju så härligt att göra listor. Med listor blir livet liksom svartvitt - världen blir ond eller god och det är ju fantastiskt tryggt och bra. Jag känner mig dock inte helt klar med min lista än. Den måste få värka fram ett tag. Tillsvidare kommer här tre fantastiska böcker jag gärna läser om (utan inbördes ordning):1. Tove Janssons Sommarboken. Vackraste berättelsen som finns om vänskap mellan ung och gammal, om sommar och naturens egenheter. Tänker på min fantastiska farmor varje gång jag läser den.
2. Picasso valde också Kristinehamn av Marcus Grahn. Jag gillar böcker jag kan relatera till (främmande kulturer, nej tack) och Marcus Grahns debutroman känns som min generationsroman. Han gör snygga anspelningar på Tom Waits låtar och igenkänningsfaktorn är total när det handlar om det besvärliga valet mellan hembygd och storstad. Jag ska låta mina barnbarn läsa Picasso valde också Kristinehamn, så de förstår hur det var på min tid.
3. Haruki Murakamis Kafka på stranden var min första Murakami. Efter att ha läst den var det som om det fanns ett liv före och ett liv efter Murakami. Jag tycker att Kafka på stranden är helt genialisk, bara det att ramberättelsen anspelar på dramat Kung Oidipus gör mig lyrisk. Haruki Murakami är det suggestivas mästare, dröm och verklighet blandas och jag vill lösa pusslet med vad som är vad, men får aldrig riktigt ihop det. Efter att ha gjort bekantskap med Murakami vill jag sluka allt han skrivit, men behärskar mig för att riktigt suga ut allt det godaste en liten bit i taget.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar