onsdag 14 augusti 2013

Utvandrareposet - att svettas med Karl-Oskar i 2267 sidor

Semestern är slut, så också bloggvilan. Jag må ha varit en passiv bloggare under sommaren, men jag har läst, må ni tro. Klassiker hör sommaren till och i år tog jag mig an Vilhelm Mobergs Utvandrarepos. För att förtydliga: jag har alltså läst Utvandrarna, Invandrarna, Nybyggarna och Sista brevet till Sverige och svettats med Kristina och Karl-Oskar i (- trumvirvel -) 2267 sidor.


Allt började som en ren ingivelse efter sisådär fem veckor till skogs. Mitt landställe och tillika min farmors barndomshem råkar ligga ganska nära Duvemåla och Algutsboda, alltså Kristina och Karl-Oskars hemtrakter. Skogen där jag bor om sommaren står på precis sådan stenig och karg jord som många svenskar emigrerade ifrån. Det blev plötsligt så verkligt alltsammans. Så i Emmabodas lokala bokhandel (mer av en leksaks- och hobbyaffär, men ändå) fann jag alla fyra delarna i serien och slog till.

Att Utvandrareposet tillhör något utav ett svenskt kulturarv blir tydligt när jag pratar om böckerna med människor i min omgivning. Många har sett tv-serien, några musikalen Kristina från Duvemåla. Andra har läst en eller flera av böckerna och alla verkar känna till Kristina och Karl-Oskar. Jag hade en ganska klar bild av vad böckerna skulle handla om, men blev ändå tagen av det mod emigranterna besatt och den misär de fick utstå. Att under mitten av 1800-talet, sälja allt man ägde och utvandra så långt hemifrån att det var omöjligt att återvända är svindlande. Tänkte mycket på likheten mellan dåtidens emigranter och dagens flyktingar medan jag läste.

Språket är lättläst, även om dialogerna är skrivna på dialekt. Moberg har lagt sig vinn om att beskriva miljöer och skeenden noggrant och uttrycksfullt. Ibland gillar jag det och ibland tråkar det ut mig, men jag uppskattar att de finns dokumenterade för eftervärlden att läsa om. Moberg flyttade själv till USA och framförallt sista delen i serien, Sista brevet till Sverige, bär spår av ett utvandrarens vemod. I övrigt blandas motgång med framgång och Moberg växlar berättarperspektiv emellanåt, vilket håller liv i handlingen.

Utvandrareposet i sin helhet är ett mästerverk, en klassiker som står sig. För att förstå detta skeende i vår historia finns förmodligen inget bättre sätt än att läsa Mobergs böcker. En punkt måste emellertid fram i ljuset och diskuteras innan vi utser Moberg till nationalhelgon eller gör (fler) statyer av Karl-Oskar:
  • Karl-Oskars kåthet (!) är central genom hela serien. Exempelscen: Kristina håller på att stryka med i skörbjugg och sjösjuka under överfarten till Amerika, och Karl-Oskars största bekymmer under färden verkar vara att han inte får ligga med sin sjuka fru och att han därför frestas av att ligga med en hora.
Vad tyckte du om Utvandrareposet?


6 kommentarer:

Sincerely Johanna sa...

Starkt jobbat! Jag har inte läst någon av böckerna än. Någon gång får det väl bli ändring på det men jag har i allmänhet svårt för klassiker.

Monika sa...

De här böckerna läste jag egentligen på pin kiv i högstadiet. Det började med att vi skulle välja en bok att läsa och sedan skriva om den och jag vill välja Utvandrarna. Läraren, som inte alls kände mig (hon var vikarie) tyckte att det kanske inte var en bra bok eftersom jag kanske inte skulle hinna läsa ut den. Jag blev oerhört sårad och arg och läste alla fyra :)

Jag älskade dem allihop.

Josefin sa...

Kul att läsa dem i den skogiga miljön! Jag älskade serien, och tycker att den ger en så bra bild av "hur det var" även om man inte kan förstå helt.

Vi läste aldrig Utvandrarna i åttan, men många av parallellklasserna gjorde det. Jag hoppas att det var många som insåg vilken skatt de läste, och inte bara hängde på attityden som var "det är astrist att läsa gamla tjocka böcker". Undrar om den passar bättre på gymnasiet?

Västmanländskan sa...

Läste dem för länge sedan, men tyckte verkligen om dem! Köpte en box med alla titlar till maken för något år sedan för jag tyckte han borde läsa!

Josefin sa...

PS: Jag hittade den här artikeln på DN: http://www.dn.se/kultur-noje/valkommen-till-swede-hollow-en-svensk-slum/ Intressant komplement till Mobergs skildring!

Josefin sa...

Johanna: Klassiker ska man känna lust för, annars ska de vänta.

Monika: Vilket underbart trots. Bästa sorten ju!

Västmanländskan: Du får ta med honom på utflykt till Duvemåla, så kommer kanske lässuget för honom också.

Tack Josefin! Vilket bra tips! Jag tror absolut att Utvandrarna är något för gymnasiekidsen.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...