I Barn av sin stad är Lotten ensam kvar med hennes och Hennings barn, August (som adopterats bort till Bodins), Emelie, Gertrud och Olof. Handlingen utspelar sig 1880-1900 i en tid där arbetarrörelsen växer fram med Palm och Branting och det är hårt för de fattiga på Södermalm.
När jag läste Mina drömmars stad hade jag precis flyttat till Stockholm och lärde känna staden genom boken. Nu när jag till och med bor på Söder läser jag med andra ögon och serien får en ny dimension. Jag känner igen platserna som beskrivs och tycker att det är spännande att få en bild av hur det moderna Stockholm växer fram.
Per Andres Fogelström är en makalös författare. Jag älskar hans språk, vill läsa långsamt och eftertänksamt. Det finns något enkelt och självklart i Fogelströms sätt att skriva och miljöbeskrivningarna kryddar berättelsen och guidar läsaren i 1800-talets Stockholm. Det känns som om Per Anders håller mig i handen och berättar varsamt om det som varit, om det fula och det hemska, om tappra och modiga människor och det Södermalm som fanns då: "När industrin trängde in mörknade himlen, röken steg från gjutarnas ugnar och smedernas fyrar, från de höga fabrikspiporna./.../Bullrande fabriker trängde allt längre in i staden, tuggade idyll och grönska till en grå massa. Som om fattigdom och tristess växte ut ur maskinerna istället för att hejdas av dem."
Fina Per Anders Fogelström, det är tur att jag har tre böcker kvar i serien. Och sedan kan jag ju alltid läsa om alla fem böckerna en gång till.
1 kommentar:
Åh, jag älskar Stad-serien! Har läst och läst om inom ramen av 5 år. Och tack vare den kan jag gå runt och briljera med fakta om Stockholm.
Lyllans dig som får uppleva dem för första gången, njut!
Skicka en kommentar