fladdrig vs. mumsig

Min pappa har ett härligt ord för att känna sig lite småtjock, så som man känner sig efter jul när man lagt på sig några kilo för mycket. Pappa kallar det "att vara lite mumsig". Det tycker jag är fint. Idag använde mina elever ett annat ord för samma sak, men de kallade det "att vara fladdrig". Gamla hederliga adjektiv med ny betydelse, men vilket är bäst? Svårt val, indeed. Rösta gärna här intill, vet jag.