Det här med föräldraledighet och läsning

Det ekar tomt i min läsdagbok från januari och februari. Det har inte blivit mycket läst sedan Lotten kom in i mitt liv. Jag hade läst att bebisar sov 20 timmar om dagen och hade nog ändå tänkt att tjoho, här ska det bli läsning av. Min bebis sover inga 20 timmar. Och aldrig mer än tre timmar i sträck, men oftast bara två. Och hon sover aldrig ensam i en säng, alltid hos någon. Helst i en famn. Det begränsar ju livet lite grand. Jag testade att läsa ljudböcker, det gick inget vidare. Den enda bok jag hittills läst var en pocket, läst under Lottens sovstunder eller parallellt med amning (multitasking!). Saknar att läsa, men uppskattar det också kopiöst mycket när väl tid för läsning finns. Säga vad man vill, men läsning är fantastiskt fin avkoppling och stimulans. Allt i ett. Det får helt enkelt vara lite glest i läsdagboken ett tag, men läskvalitén kommer att vara hög och böckerna älskade.

Var är Jane Eyre?

Månadens editbok är Var är Jane Eyre? av Jasper Fforde. Huvudperson i boken är den 36-åriga Torsdag Nesta, agent på Litteraturroteln. Vi befinner oss i ett Storbritannien som liknar det Storbritannien vi känner till, men i Torsdags verklighet finns tidväktare som kan förflytta sig i tiden, människorna har dronter som husdjur och landet befolkas av diverse väsen som vi inte är bekanta med idag. Torsdag Nesta arbetar med att skydda litteraturen, se till att inga stora verk stjäls, exempelvis. Ärkeskurken i boken, Acheron Hades, är på jakt efter orginalmanuskript till litteraturhistoriens stora verk. Genom en snillrik uppfinning som inkluderar bokmalar hoppas Hades kunna hoppa in i originalmanuskriptet, rakt in i romanen och förändra berättelsen genom att ha ihjäl huvudpersonen. Torsdag kämpar berättelsen igenom med att försöka stoppa honom.

Det här är en rolig bok och humor i bokform är inte min kopp te. Jag är en torrboll. Var är Jane Eyre? jämförs i baksidestexten med Liftarens guide till galaxen och den har en form av studentikos humor som jag inte gillar alls. Att mannen som motarbetar Torsdag heter Jack Schitt är ett smakprov på ordvitsandet som jag inte riktigt njuter av. Berättelsen är ändå lite härlig. Det tog lång tid för mig att komma in i berättandet, men jag gillar exempelvis hur man i berättelsen kan besöka romaner, att karaktärerna i dessa romaner lever sin berättelse om och om igen och att det går att vandra osedd som besökare i romanen om man håller sig utanför berättarperspektivet. Det skulle jag vilja göra!

Var är Jane Eyre? kommer att göra sig utmärkt som film. De lustiga karaktärerna och det som utgör fantasy i romanen är väldigt visuellt beskrivet som när de små bokmalarna rapar ut överflödiga apostrofer och kommatecken efter ett skrovmål, eller när Torsdag måste täppa igen ett tidshål med en basketboll, exempelvis. Det är en actionfylld och fantasieggande berättelse som gjord för vilken Hollywood-regissör som helst att ta sig an.

Summa summarum: Uppfriskande läsning och en roman jag inte skulle läst i vanliga fall, men uppföljarna till Var är Jane Eyre? kommer jag inte att läsa.