Saknad

Monika har just läst ut Vi, de drunkande av Carsten Jensen och när jag läser hennes recension och min egen slår det mig att jag ännu inte återbesökt Danmark som jag lovade i augusti 2010. Jag har inte varit i Danmark sedan 2009, det är ju så att det värker ont i hela hjärtat när jag tänker på det. Jag kan också konstatera att Vi, de drunkande fortfarande står sig som en av de bästa böckerna jag läst. Sist, men inte minst, vill jag avsluta detta inlägg på samma sätt som när jag nyss läst ut Carstens epos: Nu återstår bara en sak: Danmark, vi måste ses. Jag behöver smørrebrød, kransekager och ljudet av danska röster. Snarast.