
I korta drag kan man säga att berättelsen handlar om följande: Rik, snygg man med traumatisk barndom (Christian Grey) vill dominera tjejer han har sex med och kan inte ha nära relationer. Denne man träffar medioker, ung, oskuldsfull kvinna med vit hy (Anastasia Steele). Han vill att hon ska vara hans undergivna. Hon blir förälskad, men vill helst ha en vanlig relation där man går på bio och bowlar tillsammans, och känner sig mycket ambivalent inför hela BDSM-grejen.
Det finns många kulturelitistiska syrligheter att skriva om Femtio nyanser av honom. Språket är ganska tröttsamt och jag skummar hälften av dialogerna och miljöbeskrivningarna av Christian Greys fantastiska våning. Det flygs helikopter, segelflygplan och bilmärken namndroppas här och var. Det är tydligt att läsaren ska bli imponerad av Apple-datorn som Anastasia får av Christian och i Anas och Christians värld använder man iPod flitigt. Jag blir inte särdeles imponerad. Att Anastasia jämt rodnar, biter sig i läppen eller himlar med ögonen som en fjortis är väldigt störande. Likaså är Anatsasias dialoger med sin inre gudinna och sitt undermedvetna. Det är, så att säga, inte Hemingway precis.
Det här med sexet då? Det finns uppenbarligen ett behov av den här typen av litteratur i vårt land, med tanke på försäljningssiffrorna. Innan boken är slut har Christian och Anastasia säkert fått ett tjugotal orgasmer var, haft sex i badkar och BDSM-kammare, på skrivbord och i säng. Beskrivningarna är ingående. Kan det här liva upp kvinnor (och män) i vårt land tycker jag att det är dem väl unt. Festligt detta att porrlitteratur blivit rumsrent.
Får jag gissa hur det hela slutar i trilogins slut (utan att ha läst del två och tre) skulle jag säga att Anastasia lyckas frigöra Christian från hans betungande förflutna och att de lever lyckliga i alla sina dagar utan BDSM. Men jag kan ju ha fel.
Förlag: Norstedts
Utgivningsår: 2012
Originaltitel: Fifty Shades of Grey
Översättare: Jimmy Hofsö
Köp boken, exempelvis via Bokus eller Adlibris