Tåg till Trieste

Temat för årets Bokmässa är Rumänien och som uppvärmning inför mässan har jag läst Tåg till Trieste av den rumänska författaren Domnica Radulescu. Det är läsning som både skakar om och tråkar ut.

Tåg till Trieste handlar om den unga Mona som växer upp i Ceausecus Rumänien. I Bukarest är hon, liksom alla andra, under ständig bevakning av den hemliga polisen Securitate. Ingen verkar veta vem som är vän och vem som är fiende och misstänksamheten tär på dem. Mona möter den stora kärleken i Mihai, men vet inte om han kanske arbetar för polisen som vill fängsla hennes far.

I kärlekshistorien mellan Mona och Mihai synliggörs förtrycket, fattigdomen och orättvisorna i det kommunistiska Rumänien. När Mona flytt landet till USA får vi också se kärleken till hemlandet, vemodet och sorgen i att inte längre kunna leva där man har sina rötter.

Jag tycker mycket om Radulescus sätt att skildra Rumänien. Att hon, liksom Mona, tvingats lämna sitt hemland märks i sättet att skriva, i kärleken och saknaden till det som är hemma. Den berusande kärleken mellan Mona och Mihai är också fint skildrad. Till en början. Slutet av boken skulle jag kunnat vara utan. Lite grand får jag samma känsla som när jag läste Brixton Beach: det är kärleken till hemlandet som gör berättelsen, men att själva handlingen inte riktigt håller ända in i mål, känns konstruerad.

Summa summarum är Tåg till Trieste trevlig läsning och säkerligen en god reskamrat på tåget till Bokmässan. Vad läser du som Bokmässepepp?

Förlag: 2244
Utgivningsår: 2013
Köp den, exempelvis via Bokus eller Adlibris.

Ge mig fler e-böcker!

Jag har insett att jag gärna läst fler av mina böcker på läsplatta än vad som är möjligt. Har fått smak på det smidiga formatet och att det är så enkelt att anteckna. Lite besviken över att klassiker som Mästaren och Margerita eller facklitteratur som Synligt lärande för lärare inte finns som e-böcker, exempelvis. Därför blev jag glad som en speleman (för de är glada rackare, de där) när jag läste att Bonnier ger ut 1000 nya e-böcker, bland annat klassiker.

Efter att ha ögnat igenom listan kan jag konstatera att favoriter som Maria Gripe, Selma Lagerlöf, Amanda Hellberg och George R. R. Martin finns som e-böcker redan nu. Men, Bonnier, Natur och Kultur, och ni andra: Mer facklitteratur i e-boksformat vill vi ha! Facklitteratur är klockren e-media eftersom sådana böcker sällan är bokhylleböcker och eftersom man gärna vill anteckna medan man läser. Dessutom har vi ofta ett här-och-nu-behov av facklitteratur, vilket e-boken skulle kunna tillfredsställa med några knapptryck. Ni fixar, vi läser, okej?

The Fault in Our Stars

Få böcker har blivit så hajpade på senaste tiden som John Greens The Fault in Our Stars. (På svenska har den fått titeln Förr eller senare exploderar jag). Elever, kollegor, recensenter, vänner - alla har de påpekat att boken bör läsas och det genast.

The Fault in Our Stars handlar om obotligt cancersjuka Hazel Grace som möter Augustus Waters (snygga namn där, Green) på ett stödgruppsmöte för cancersjuka ungdomar. Det låter inte vidare muntert, men romanen behandlar svårigheten med att vara tonåring, förälskad och svårt sjuk med värme, intelligent dialog och humor. Som i många andra ungdomsböcker jag läst och tyckt om är Hazel och Augustus just sådana personer jag önskat att jag själv varit i samma situation. Det är inte svårt att tycka om dem, inte alls. Jag känner för dem som jag gjorde för Lennie i Himlen börjar här.

Jag tyckte mycket om boken, men det är svårt med höga förväntningar, det är det. Boken tog mig inte så mycket med storm som med stillsam eftertänksamhet och (givetvis) tårar. Att Green låter Hazel bära omkring på en syrgasvagn boken igenom är genialiskt. Det känns äkta och nära. Dessutom finns en uppenbar humor i att, som i Hazels fall, rulla omkring med syrgas och försöka se snygg ut samtidigt. The Fault in Our Stars tar udden av många tonårsklyschor.

Författarens efterord om skönlitteraturens - påhittade berättelsers - värde är för övrigt också något jag tar med mig:

Neither novels nor their readers benefit from attempts to divine whether any facts hide inside a story. Such efforts attack the very idea that made-up stories can matter, which is sort of the foundational assumption of our species. I appreciate your cooperation in this matter.

Du kan räkna med mig, Green.

Förlag: Bonnier Carlsen (på svenska)
Köp boken, exempelvis via Bokus eller Adlibris
Jag köpte den som e-bok via Dito, men nu verkar den inte att gå att få tag i som e-bok någonstans i de svenska nätbokhandlarna. Det får mig att tro att de plockats bort inför lanseringen av den svenska versionen. Hmpf!

Femtio nyanser av honom

En av årets stora snackisar 2012 var onekligen romanen Femtio nyanser av honom av E L James, en roman om sex som tagit sig in i (nästan) var mans kvinnas bokhylla. En verklig storsäljare.

I korta drag kan man säga att berättelsen handlar om följande: Rik, snygg man med traumatisk barndom (Christian Grey) vill dominera tjejer han har sex med och kan inte ha nära relationer. Denne man träffar medioker, ung, oskuldsfull kvinna med vit hy (Anastasia Steele). Han vill att hon ska vara hans undergivna. Hon blir förälskad, men vill helst ha en vanlig relation där man går på bio och bowlar tillsammans, och känner sig mycket ambivalent inför hela BDSM-grejen.

Det finns många kulturelitistiska syrligheter att skriva om Femtio nyanser av honom. Språket är ganska tröttsamt och jag skummar hälften av dialogerna och miljöbeskrivningarna av Christian Greys fantastiska våning. Det flygs helikopter, segelflygplan och bilmärken namndroppas här och var. Det är tydligt att läsaren ska bli imponerad av Apple-datorn som Anastasia får av Christian och i Anas och Christians värld använder man iPod flitigt. Jag blir inte särdeles imponerad. Att Anastasia jämt rodnar, biter sig i läppen eller himlar med ögonen som en fjortis är väldigt störande. Likaså är Anatsasias dialoger med sin inre gudinna och sitt undermedvetna. Det är, så att säga, inte Hemingway precis.

Det här med sexet då? Det finns uppenbarligen ett behov av den här typen av litteratur i vårt land, med tanke på försäljningssiffrorna. Innan boken är slut har Christian och Anastasia säkert fått ett tjugotal orgasmer var, haft sex i badkar och BDSM-kammare, på skrivbord och i säng. Beskrivningarna är ingående. Kan det här liva upp kvinnor (och män) i vårt land tycker jag att det är dem väl unt. Festligt detta att porrlitteratur blivit rumsrent.

Får jag gissa hur det hela slutar i trilogins slut (utan att ha läst del två och tre) skulle jag säga att Anastasia lyckas frigöra Christian från hans betungande förflutna och att de lever lyckliga i alla sina dagar utan BDSM. Men jag kan ju ha fel.


Förlag: Norstedts
Utgivningsår: 2012
Originaltitel: Fifty Shades of Grey 
Översättare: Jimmy Hofsö
Köp boken, exempelvis via Bokus eller Adlibris

Läsplattan & jag

Under hösten började jag drömma om en läsplatta och valde mellan Kindle, Sony och Letto. I julas blev Sony T2 min. Vill du läsa mer om varför det blev en Sony tillslut kan du läsa det tidigare inlägget Vilken läsplatta ska jag välja?

Efter att ha använt läsplattan i en vecka och läst ut en roman på den är jag både nöjd och besviken. Här nedan har jag sammanfattat mina tankar:

+++

• Skärmen är mycket läsvänlig, även för personer med rejäl astigmatism som jag.
• Att låna böcker från biblioteket är enkelt, allt fungerade utan att behöva installera något extra. Smidigast var att göra lånet via datorn och föra över boken till läsplattan via kabel. Plus för det lilla tiduret som markerar hur många dagar det är kvar på bibliotekslånet.
• Formatet är oväntat behändigt, fantastiskt smidigt att läsa från plattan vid frukostbordet eller i sängen där jag annars brottas med pocketböcker som jämt slår ihop sig.
• Det är enkelt att markera eller ringa in text direkt på skärmen. Man kan också göra prydliga hundöron och anteckningar medan man läser.
• Den inbyggda ordboken gör det smidigt att slå upp engelska ord. Jag klickar på ordet och får upp förklaringen. Det finns flera engelska ordböcker att välja bland, såväl amerikanska som engelska. Det finns emellertid ingen svensk ordlista (vilket jag inte heller var direkt i behov av).
• Enkelt att köpa böcker via datorn (Bokus, Adlibris eller utländska sidor som Amazon) och föra över till plattan via en kabel.

_ _ _

• Jag gillade tanken på att anteckningarna jag gjorde skulle vara kompatibla med den snygga anteckningsappen Evernote. Sony T2 är visserligen kompatibel med Evernote, men bara på så vis att anteckningar jag gjort i Evernote går att se i plattan, själva anteckningsprogrammet i läsplattan synkas inte mot Evernote. Trist. Anteckningarna jag gjort går i själva läsplattan går emellertid att få över till dator via kabel, så ursprungssyftet är ändock uppnått.
• Jag tycker att plattan känns lite plastig i knappsatsen, i varje fall om man jämför med en iPad.
• Att köpa eller låna en bok direkt via plattan är krångligt. Den inbyggda läsplattevänliga butiken Sony Reader har ingen svensk sida och inget imponerande utbud. De svenska e-boksbutikerna som dito eller bokon går att surfa till via plattan, men det är långsamt och svårnavigerat. Samma sak gäller lån via biblioteket. Det är köpa och låna via dator och sedan föra över till plattan via kabel som gäller. Här förstår jag storheten med Kindle, detta att läsplattan är direkt kopplad till Amazons gigantiska urval av e-böcker (men den fungerar ju däremot inget vidare med våra svenska låneböcker) eller för all del Letton som är kopplad till Adlibirs.

Summa summarum är jag väldigt nöjd med min läsplatta. Vi kommer att ha kul ihop. Oväntat härligt är att den är så low-tech. Jag frestas inte att kolla facebook, twittra eller slösurfa mitt i läsningen, Sony T2 är en LÄSplatta och inget annat. Gillar också detta att den kan rymma flera hundra böcker, att jag alltid kan ha en bra bok tillhands i väskan och att batteriet verkar räcka i flera veckor, trots läsning varje dag. Givetvis var jag tvungen att ge den en förvaringsficka så att den skulle trivas bra i sitt nya hem och hålla sig varm och trygg på resor. Jag hittade en fin hos P.A.P.

Vill du läsa mer om Sony T2 kan du göra det på Sonys hemsida eller hos Bokus.

Gratis roman att ladda ner via UNT

UNT (Upsala Nya Tidning) testar ett nytt grepp. Här kan du ladda ner Dagar i tystnadens historia av den norska författaren Merethe Lindström som pdf-fil med litteraturkritikern Therese Erikssons kommentarer i marginalen. För er med läsplattor är den bara ett par knapptryckningar bort. Knappeliknappeli, gratis är gott.

Vilken läsplatta ska jag välja?

Jag behöver en läsplatta! Det finns en poäng med e-böcker, allt annat är ljug har jag märkt. Ibland vill jag kunna låna en e-bok smidigt från biblioteket och med en bra läsplatta kan jag göra anteckningar och slå upp svåra ord medan jag läser, framförallt när jag läser på engelska. Månadens bokcirkelbok är The Daylight Gate av Jeanette Winterson. Efter hårt och ivrigt arbete med lexikon bredvid boken kände jag att jag är redo för läsplattan nu. Med lite tur kanske jag med en läsplatta blir motiverad att läsa mer på engelska också.

Nu återstår emellertid frågan: Vilken läsplatta ska jag välja? Det verkar vara en djungel där ute.

E-boksäventyret Flod

Jag har läst ut min första e-bok! M-m, så är det. Det började med att jag stod och väntade, fick tio minuter över och började läsa. Boken jag lånat på biblioteket var den augustprisnominerade  Flod. Inledningen var välskriven och påminde mig om prologen i Mina drömmars stad, men istället för hopp fanns förtvivlan. Jag läste och slukade.

De två barnen Kappen och Alka lever ensamma i en övergiven husbil vid floden Kadins strand där stadens ljus lyser upp horisonten om natten. Ibland vandrar Ina in i berättelsen. Vi vet inte hur barnen hamnat ensamma, om världen de lever i är vår eller om det är en mörkare framtid de befinner sig i. Det är smutsigt och mörkt och som läsare söker jag febrilt efter svar: Var är barnens föräldrar? Vem är Ina? Är staden farlig eller är det bara som barnen tror?

När jag läst ut har jag en stor ledsen klump i magen. Flod är en bok som lämnar avtryck och den liknar ingen ungdomsroman jag läst tidigare. Nästa gång jag arbetar med dystopier på lektionerna i svenska kommer Fredriksson att finnas med på läslistan.

Och hur var det då att läsa en e-bok? Jo, jag kan se potentialen. Exempelvis kan jag korrigera kontrasten vilket är skönt när man lider av astigmatism som jag. När jag läser på engelska kan jag slå upp orden direkt i e-boksläsaren. Gillar! Och så kan jag markera text, göra bokmärken och anteckningar. Det är ju väldans bokbloggarvänligt.

Tjuvläste emellertid lite på makens iPad och måste säga att det är betydligt bekvämare att läsa på en sådan än att läsa i en liten iPhone. Och så är läsaren iBooks så snygg, jag bläddrar som i en en vanlig bok och sidorna är skuggade som om det vore riktigt papper. Jag vet inte om jag mest försöker rättfärdiga ett inköp av en iPad, men det här med e-böcker är inte så dumt ändå.

E-böcker till iPhone

Jag har skaffat mig en ny iPhone. Den senaste. Den vita. Det är inte sunt, men jag älskar den.

Nåja, till saken.

Som den tekniksucker jag är kunde jag inte låta bli att börja fippla med e-böckerna. Förra året, ungefär vid samma tid, gjorde jag för övrigt ett seriöst försök med ljudböcker. Ingen ljuv musik uppstod, men för den som vill ha en nogrann redogörelse för ljudboksläsare, mp3-böcker, cd-böcker eLiB och annat så finns det här.

Bilden lånad av feber.se

E-boksträsket verkar, om möjligt, ännu kletigare än ljudboksvarianten. Det finns flera olika e-boksläsare som funkar till iPhone: iBooks, dito (tidigare eBokus) och Bluefire är förmodligen de tre vanligaste. Bluefire och dito är gratisappar och iBooks ligger i telefonen från början. Dito hänger ihop med Bokus som för övrigt verkar storsatsa på e-böcker just nu. IBooks är kopplat till iTunes. Lånar du e-böcker via Stockholms bibliotek kan du bara använda Bluefire och för detta måste du registrera ett Adobe-id (här är en länk till registeringen).

Det är liksom lite osmidigt. Ingen läsare funkar till alla böcker. Och det är ganska dyrt med e-böcker, tycker jag, såvida du inte lånar på biblioteket. Just nu har Bokus kampanj där den första e-boken kostar 29 kronor. Det är väl ett okej pris, men 150 - 200 kronor som är standard tycker jag är hutlöst. Att producera en e-bok kan inte kosta en femtedel av vad en vanlig bok kostar. Skärpning!

Jag har lånat Carolina Fredrikssons Augustprisnominerade Flod som e-bok på biblioteket och Anna och Mats bor inte här längre fick jag gratis som gammal eBokus-kund. Får se om det blir något läst.