De nya ambassadörerna!

Så är nu stafettpinnen offentligt överlämnad. Här är nästa års bloggambassadörer för Bokmässan. Jag önskar er ett riktigt roligt och givande år!

Jag är Miss December

Mitt år som bloggambassadör för Bokmässan lider mot sitt slut, och jag avslutar med att vara månadens bloggambassadör på Bok och Biblioteks hemsida. Det känns som en fanfar och en smällkaramell att få avrunda så värdigt och jag säger TACK till alla som varit med och gjort ambassadörsåret till ett roligt ett.

Årets bokmässa - bäst, sämst och mest obskyrt

En fantastisk bokmässa är till ända. Seminariespäckat, kändistätt och alldeles, alldeles underbart har det varit. Nu tänkte jag summera Bokmässan 2013 i en LISTA:

Bäst: När David Safier efter att ha signerat böcker sa till Cecilia Samartin att "There was this woman who told me I had great handwriting. That really made my day." Det var ju JAG. Tilläggas bör kanske att jag ser väldigt mycket dålig handstil, det kommer med jobbet. Referensramarna var kanske lite snäva, men ändå. Jag gjorde David Safier glad.

Mest obskyrt: Småmontrarna längs väggarna i B-hallen. Det doftade rökelse. Någon stannade mig för att fråga om det var fyra dagar kvar till förlossning. En annan ville läsa en dikt för mig. Jag ilade snabbt in i kommersens centrum. Hos Bonnier och Norstedts var det tryggt igen.

Mesta lärdom: Gustav Fridolin berättade att han skrev sin roman Morfar skrev inga memoarer på försenade SJ-tåg. Jag ska sluta gnälla över de eviga förseningarna (hem från Göteborg 50 minuter sen, by the way) och börja skriva något skönlitterärt istället. Eller, eh, NEJ. Men jag ska iallafall tänka lite på Fridolin innan jag gnäller.


Sämst: Fulkaffet. Inget gör min dag som lite gokaffe före kl. 10. Latte, tack. I pappmugg med lock. I mässhallen var det stört omöjligt att hitta något annat än halvokej bryggkaffe i öppen pappmugg. Kändes dåligt för min image och min kaffetarm.

Bästa köpet: Tio vilda hästar - en räknesaga av Lisen Adbåge och Grethe Rotböll. Dottern har pratat om Doj-Doj, Minus och läskiga gropen halva dagen. Jag har läst boken åtta gånger på raken och inte tröttnat än.

Socialast: Bokbloggarminglet. Vad fint det var att se flera av er på riktigt. Ni var inte som jag tänkt mig och precis på pricken vad jag trott. 

Roligast: Caitlin Moran. Tjugo minuter seminarium med henne resulterade i femton asgarv och att jag köpt mig ett par Dr Martens. Så kan det gå.

Festligast: När Bokmässegrundaren Bertil tågade in på bokbloggarminglet för att berätta anekdoter och undrade om det gjorde ont att bli instagrammad.


Tack för en fin bokmässa!

Bloggambassadören rapporterar

Jag har förlorat min bokmässeoskuld idag och det var härligt, må ni tro. Tre fina seminarium har jag lyssnat på: Att platsa i en skola för alla, Läs då unge! och Storslagna äventyr i magiska bildvärldar. Inspirerades av Säljö, njöt så att jag fick gåshund när Koljonen med flera förde intellektuella samtal om läsning och synliggjorde svensklärarens svåra uppdrag och blev sjukt imponerad av Lisen Adbåges och Lena Sjöbergs sätt att skapa fantastiska bilderböcker för barn.

Förutom seminarielyssnande har jag träffat bloggambassadörer, hängt i vårt bloggrum och okynnesköpt sisådär sju-åtta böcker. Imorgon väntar fler seminarium och bokbloggarmingel. Jippie!

Prebokmässehjärtklappning och en förstelärartjänst att fira

Idag är en dag att fira, ty jag har blivit erbjuden en förstelärartjänst. I svenska. Fint ska det vara, förstår ni. Förutom att detta lönemässiga mirakel ägt rum är dagen idag också den då jag packar för att fara till Bokmässan. Imorgon är jag DÄR. Ni förstår ju själva: Jag vet knappt var jag ska börja mitt firande.

Ska du till Bokmässan, vore det emellertid väldigt kul att ses. Jag hoppas och tror att du anmält dig till bokbloggarminglet vi bloggambassadörer håller i. Ska du till minglet, ta med böcker du vill byta bort: det kommer att finnas bokbytarbord. Ta också med starka armar för goodiebagsen kommer att vara tunga. Vill du leta upp mig någon annan gång kan du se vilka seminarium jag vill gå på här. Jag kommer säkerligen bära en FABULERAT-pin och se gravid ut. Det beror på att jag gillar min blogg och att jag har en bebis i magen.

Min goda vän och lärarkollega Malin som jag bloggar med på Samtal mellan två lärare kommer också till Bokmässan. Hon är döcool, jobbar delvis på Skolverket och vi pratar båda gärna skolfrågor med dem som vill.

Just i denna stund är jag oerhört förväntansfull och väldigt skräckslagen inför allt det spännande som stundar. Risken för social overload känns överhängande. Förlåt en introvert själ, men bli inte förvånade om ni ser mig smita ut bakvägen före stängning. Jag kommer inte ta täten och ropa "efterfest" när mässdörrarna stängt för dagen. Däremot ska det bli så väldigt fint alltsammans. På ett lågmält sätt ropar jag "yej" och viftar med en liten Bokmässeflagga i mitt hörn.

Nu ska jag fira min förstelärartjänst med örtte och tidig sänggång. Ses imorgon?

Vinn seminariekort till Bokmässan!

Om mindre än en vecka är det BOKMÄSSAN. Jag ska dit. Yej! Ska du dit, men saknar seminariekort rekommenderar jag varmt att du klickar in på Västmanländskans eller TidningsIdas blogg och tävlar om ett. Seså! Gör't!

Barnboksmingel för bokbloggare

Mina bokbloggsambassadörskollegor (vilket ord!) Boktjuven och Västmanländskan anordnar ett barnboksmingel för dig som bloggar om barnlitteratur. Du kommer väl?

Tåg till Trieste

Temat för årets Bokmässa är Rumänien och som uppvärmning inför mässan har jag läst Tåg till Trieste av den rumänska författaren Domnica Radulescu. Det är läsning som både skakar om och tråkar ut.

Tåg till Trieste handlar om den unga Mona som växer upp i Ceausecus Rumänien. I Bukarest är hon, liksom alla andra, under ständig bevakning av den hemliga polisen Securitate. Ingen verkar veta vem som är vän och vem som är fiende och misstänksamheten tär på dem. Mona möter den stora kärleken i Mihai, men vet inte om han kanske arbetar för polisen som vill fängsla hennes far.

I kärlekshistorien mellan Mona och Mihai synliggörs förtrycket, fattigdomen och orättvisorna i det kommunistiska Rumänien. När Mona flytt landet till USA får vi också se kärleken till hemlandet, vemodet och sorgen i att inte längre kunna leva där man har sina rötter.

Jag tycker mycket om Radulescus sätt att skildra Rumänien. Att hon, liksom Mona, tvingats lämna sitt hemland märks i sättet att skriva, i kärleken och saknaden till det som är hemma. Den berusande kärleken mellan Mona och Mihai är också fint skildrad. Till en början. Slutet av boken skulle jag kunnat vara utan. Lite grand får jag samma känsla som när jag läste Brixton Beach: det är kärleken till hemlandet som gör berättelsen, men att själva handlingen inte riktigt håller ända in i mål, känns konstruerad.

Summa summarum är Tåg till Trieste trevlig läsning och säkerligen en god reskamrat på tåget till Bokmässan. Vad läser du som Bokmässepepp?

Förlag: 2244
Utgivningsår: 2013
Köp den, exempelvis via Bokus eller Adlibris.

Kommer du på bokbloggarmingel, eller?

Hörrni, det är snart BOKMÄSSA och Bokbloggambassadörerna #boblamb inklusive moi hälsar er välkomna på mingel med tilltugg och goodiebag. Hoppas att vi ses!

Bokmässans seminarieprogram är här!

Har du liksom jag Bokmässelängtan? Idag släpptes årets seminarieprogram. Kolla in här och börja planera, vet jag.

Att göra visitkort

Jamen, hörrni, att göra visitkort via moo.com var så kul att jag pysslade med det en halv eftermiddag. I ärlighetens namn fick jag lite hjälp av min photoshopkunniga make också. Hur som haver: tack för tipset Ingerun och Anna! Nu väntar jag ivrigt på resultatet; i april kommer mina minikort. 

Knapp och visitkort är nu alltså fixade. Har ni fler tips inför bokmässan?

Råd från bokmässeveteranerna

Som bloggambassadör för Bokmässan i Göteborg i september 2013 tar jag givetvis mitt uppdrag på största allvar.

När ambassadörerna träffades för första gången i Göteborg i mitten av februari fick jag lära mig bokmässeveteranernas knep. Några av dem i alla fall. Det är bara lite drygt ett halvår kvar till själva mässan, gott folk, alltså måste tipsen omsättas i praktik.

Råd 1: Skaffa knapp att ha på dig på Bokmässan så att andra bokbloggare känner igen dig på avstånd. 

Check! Fixade den här stiliga knappen (45 mm) via Fat Statement för 10 kr + frakt. Blev mycket nöjd med resultatet.

Råd 2: Ordna visitkort att dela ut till förlag och bokbloggare på Bokmässan eller när helst andan faller på. 

Någon som har bra tips om hur visitkorten ska se ut och var jag skaffar mig dem?

Glimtar av en bokresa (del 2)

Den introverta boknördens julafton

Den 17-18 februari är det bloggambassadörsträff i Göteborg. Ballonger och serpentiner! Denna resa innebär i korta drag att jag får:

• sova på hotell och ha sovmorgon
• äta hotellfrukost
• LÄSA i sängen
• LÄSA på stan
• LÄSA på tåg
• träffa andra ambassadörer
• lära mig om Bokmässan

Och som om detta inte vore nog åker jag ner en dag i förväg för att kunna få mer av punkt 1-4. Jag tänker inte upptäcka staden, inte träffa gamla bekanta, inte göra något kulturellt eller bli nostalgisk över min studietid på Humanisten (eller jo förresten, det sista kanske jag ska ändå).

Min resa till Göteborg ska bli den introverta boknördens julafton: ensamtid med en samling romaner. Halleluja! Tyst ska det vara också. Och som på beställning har Enligt O ordnat stadsbesök till Göteborg, så att jag kan förse mig med bokliga tips om Sveriges andra stad. Det lutar åt att Kaninhjärta får följa med på färden.

Jag vet att det inte skulle bli helt socialt accepterat, men jag funderar allvarligt på att årligen åka bort ett par dagar för att läsa. Inte för att jag vill bort från något, utan för att det är så härligt att njuta ensamtid. Tänker inte ens låtsas att jag gör det för att upptäcka något nytt. Du får gärna följa med. Ja, vi skulle inte umgås förstås, utan leka parallellt. Jag i ett rum i Götet och du i Luleå eller Eslöv. Vill du följa med?

Boktips efterlyses!

Som bloggambassadör för Bokmässan 2013 har jag fokus på litteratur för lärare. Jag tänker med hjälp av er i bloggosfären och lärarkollegor runt om i landet samla på mig litteraturtips som rör värdegrund, pedagogik och lärande. Jag är både intresserad av tips på relevant facklitteratur och skönlitteratur som passar bra att använda i undervisningen, gärna sådan som tangerar skolans värdegrund. Har du gått på någon riktig litterär mina i skolans värld (som lärare eller elev), får du gärna berätta om den också.

Era boktips kommer jag att sammanställa på Bokmässans community i gruppen Litteratur för lärare där jag hoppas få möjlighet att diskutera dem vidare med er. Är du inte medlem, blir du det här.

Så, vilka böcker har gjort dig till en bättre lärare? Dela med dig av dina förslag med motivering i kommentarsfältet här nedan eller på din blogg (men glöm inte att länka tillbaka till detta inlägg i sådana fall, så att jag hittar det).

Bloggambassadör för Bokmässan 2013

Jag har blivit utvald till bloggambassadör för Bokmässan 2013. HURRA för mig! Ser fram emot fyra härliga dagar i litteraturens tecken 26-29 september 2013, intressanta litterära samtal på Bokmässans community under året och en bokbloggarträff i februari tillsammans med de andra elva bloggambassadörerna. Överhuvudtaget måste jag säga att jag känner LYXEN i att få tänka på böcker lite extra under året, och att jag ÄNTLIGEN ska få komma iväg på bokmässan. 2013 kan omöjligt bli ett skitår.

De andra elva ambassadörerna är: Västmanländskan, Läs & Lyssna, Bokugglan, TidningsIda, Ordförrådet, Nobelprisprojektet, Marcusbiblioteket, SocialistSimon, Suzann Sexeducator, The Book Pond och Boktjuven. Ses vi i februari?

Bloggambassadör?

Psst, du har väl ansökt om att få vara bloggambassadör på Bokmässan nästa år?

Istället för bokmässa

Känn ingen sorg för mig, Götlaborg

I år var det sju-hu-u-k-t nära att jag skulle få åka till bokmässan i Göteborg. Först skulle jag få lov att åka dit som fortbildning via jobbet. Jag skulle få betala kalaset själv, men få ledigt från undervisningen och lön för att åka. Jej! Gott så. Sen bytte jag jobb och det var liksom inte läge att be om fortbildning på bokmässan det första jag gjorde, men jag tänkte att jag i alla fall skulle åka över helgen. Jag ordnade boende, jag snickrade på resvägar, drömde om seminarium och bokmontrar. Jag tänkte på tema Norden så mycket att jag bestämde mig för att söka en kurs i danska på universitetet. Det var väldigt, väldigt nära alltsammans. I tanken. Sen kom det en inbjudan till bröllop på brittiska landsbygden den sista helgen i september. Brittiska landsbygden är som ni vet väldigt långt ifrån Götet. Trevligare också, tror jag egentligen. Ergo: ingen bokmässa i år heller. Det är väl inte meningen att jag ska åka på bokmässa, helt enkelt.

Tre nordiska favoriter

Nästa års bokmässa har tema Norden. Yej! Jag tillhör ju skaran som lite oförskämt trivs i närområdet, kulturer jag känner till och så. Tema Norden - jag hör att du ropar på mig. Jag kommer! Lyran söker med anledning av nästa års tema på bokmässan efter lästips, tre böcker från Norden. Här kommer mina tre favoriter:

1. Carsten Jensen - Vi de drunknade. Här får vi följa några människoöden i den lilla danska staden Marstal och på haven som de marstalska skeppen besöker under hundra år, från dansk-tyska kriget 1848 till andra världskrigets slut. Berättaren är något som ovanligt som ett vi, stadens invånare som med vakna ögon iakttar det som sker.

Sättet att berätta ger historien något allmängiltigt och stort, nästan som en dansk Aeneiden eller Iliaden, även om det som skildras lika ofta är små vardagsiakttagelser som stora hjältedåd. Carsten Jensen har gjort noggranna efterforskningar om Marstals historia medan han skrev sin roman, men karaktärerna är helt fiktiva. Romanens upplägg är för övrigt genialiskt, varje delberättelse skulle kunna läsas som en självstående novell, men berättelserna är också länkade till varandra genom att karaktärerna vandrar in och ut ur dem.

När Jensens roman kom ut hyllades den och jag läste ett femtiotal sidor innan jag gav upp och la den åt sidan. Tyckte den gången att den var seg och att det mest handlade om krig. Men, jag förstod ju ingenting, det är tydligt. När är jag läste den andra gången hade jag ett rikare tålamod och jag blev belönad. Det är karaktärerna i Vi, de drunknade som växer på mig. Jag tycker så mycket om dem: Laurids, Albert, Knud Erik och de andra. Krigen utspelar sig i bakgrunden, det är människorna som är berättelsen. Det finns värme, förtvivlan, kärlek, hopp, saknad och gemenskap i Vi, de drunknade och det är just det jag tycker om. Blir också imponerad av hur Jensen fångat varje tidsanda i i sitt sätt att skildra människorna i Marstal, att jag när boken är slut har förflyttats hundra år i tiden utan att märka hur det gått till.


2. Kjersti Annesdatter Skomsvold har skrivit en helt underbar debutroman, Ju fortare jag går, desto mindre är jag. Den är så otroligt fin. Och rolig. Och oändligt sorglig. Få böcker kan beröra och ytterst få böcker får mig att skratta högt. Men när jag läst ut Ju fortare jag går, desto mindre är jag har jag både skrattat högt och är berörd in i hjärtat.

Boken handlar om pensionären Mathea Martinsen. Under några dagar får vi följa henne medan hon försöker gör avtryck på världen som hon är så ensam i, hon går på pensionärsbingo, gräver ner en tidskapsel och försöker interagera med andra människor. Samtidigt blickar Mathea tillbaka på sitt liv och sin relation med sin kärlek Epsilon som inte lever längre. Mellan raderna förstår vi efterhand vad som varit glädjen och sorgen i Matheas liv.

Storheten i boken är språket, de tragikomiska situationerna och de fina personporträtten av Mathea och Epsilon, två ganska udda karaktärer: "När Epsilon var på jobbet var jag ensam hemma utan att göra något särskilt. Jag passade inga barn och städade bara slarvigt, aldrig högst upp. Med ojämna mellanrum sköljde jag ögonen i våra små snapsglas, men nu tänker jag att jag har gjort för lite och ingenting av betydelse."

Jag älskar Ju fortare jag går, desto mindre är jag och jag önskar att alla jag känner fick läsa den.

3. Jag slukade Mordet på Halland av Pia Juul på en dag. Ångrar nästan att jag inte sög lite mer på varje kapitel, det var boken egentligen värd. Jag var för hied* och inne i det sedvanliga lästempot. Det är så sällan jag läser böcker där varje mening betyder något. Mordet på Halland var allt jag tänkt mig; 159 sidor förtätat suggestivt relationsdrama. En deckare som inte är en deckare.

Mordet på Halland handlar om Bess. Vi får följa henne under några veckor med start från det att hennes sambo Halland blir skjuten utanför deras hem. Titeln får oss att tro att boken är en deckare och på ett plan handlar boken om vem som kan tänkas ha skjutit Halland. Men egentligen verkar boken nysta i människors relationer och livsval, vilja och ovilja att se verkligheten som den är. Alltså, det verkligt viktiga i våra liv. Och boken ger oss inga svar, vilket är oerhört frustrerande och samtidigt befriande. Det är som att läsa någon av Murakamis böcker där jag alltid jagar febrilt efter lösningen som aldrig riktigt visar sig. Läs Mordet på Halland. Och unna dig att läsa långsamt.

*hied - skånska för att vara hetsig, stressad eller het på gröten