Psykologer läser Var det bra så?

I torsdags 14/3 var det återigen dags för Psykologer läser böcker på Kulturhuset. Denna gång hade psykologen och författaren Jenny Jägerfeld satt tänderna i Lena Anderssons Var det bra så? tillsammans med psykoterapeuten och sexologen Linn Heed Ackerfeldt.

Var det bra så? handlar om Lotta Svensson och hennes klasskamrater som växer upp i den fiktiva förorten Stensby under 70- och 80-talet. Den sociala hackordningen på skolan är stenhård, alla vet vem som är populär och vem som inte är det. Ett verbalt, socialt och till och med fysiskt krig utkämpas mellan klasskamraterna, allt för att förstärka den egna positionen eller för att inte hamna lägre än vad man redan befinner sig.

Förutom högläsning med inlevelse bjöd psykologerna på intressanta diskussioner om innaför- och utanförskap, ensamhet och psykologisk överlevnad. Heed Ackerfeldt menade att man kan läsa Var det bra så? som en studie i försvarsmekanismer och beskrev förnekande, intellektualiserande och kompensation med hjälp av exempel från boken. Jag antecknade givetvis flitigt under hela genomgången. Var det bra så? är utan tvivel en bok att använda i psykologiundervisningen.  

Eftersom Var det bra så? till stor del utspelar sig i skolmiljö kom vi att diskutera denna i det gemensamma samtalet efter psykologernas genomgång. Jägerfeld menade att arbetet som skolpsykolog ofta kunde kännas som att sätta ett litet plåster på ett stort blödande sår, att de strukturella problemen ofta är en viktig del av individens problem, precis som i Lotta Svenssons fall. 

Jag undrade om Jägerfeld och Heed Ackerfeldt, i egenskap av psykologer som arbetar med unga människor, kunde se något vi i skolan kunde förändra på strukturell nivå. Jägerfeld betonade då vikten av att inte ha för många elever i varje klass, något hon tidigare också skrivit om i Modern Psykologi. Hon uttryckte också en frustration över att politiker och andra makthavare sällan verkar ta hänsyn till de forskningsrön som presenteras runt psykisk hälsa i skolan. Heed Ackerfeldt betonade hur ett samtal (som det mellan Lotta och SYO-konsulenten) kan göra stor skillnad i en människas liv.

Psykologer läser böcker sker i samarbete med tidningen Modern Psykologi och Psykologförbundet. Vid det här tillfället samarbetade man även med Stockholm läser. Vill du hålla koll på vilka böcker psykologerna läst eller när de ses härnäst är det bara att trycka gilla på deras facebooksida. Nästkommande böcker på tur att diskuteras är Cirkeln, Eld och Zlatan-biografin. Kommer ni, eller?

Vårt bedrägliga självbiografiska minne

Det vi minns om oss själva och att vi gjort behöver verkligen inte vara sant och de livshändelser vi uppfattar som viktiga i våra liv är kulturellt betingade.

I januarinumret av Modern Psykologi finns en intressant artikel om självbiografier och deras sanningshalt i relation till vårt minne och minnets uppbyggnad. LÄS! Artikeln heter  "Här är ditt liv" och är skriven av Nils Pennlert.

I artikeln förklarar Mikael Johansson, professor i psykologi vid Lunds universitet (och min före detta psykologilärare på universitetet, faktiskt) att varje gång vi minns något förändras minnet. Exempelvis är det så att varje gång vi plockar fram ett minne binder vi om det, alltså skapar nya kopplingar till minnet. Är vi ledsna när vi minns något kan vi exempelvis binda in dessa känslor med minnet.

Det självbiografiska minnet verkar också vara en kulturell skapelse. De händelser vi minns som viktiga finns inskrivna i vårt life script, vårt livsmanuskript, vars ramar skapas redan i barndomen där olika händelser (den första kyssen, studenten, giftermål) förväntas hända.

Litteraturvetaren Ingrid Elam gör också jämförelser av självbiografier från antiken till idag i artikeln och beskriver likheterna mellan självbiografier från olika tider. Exempel på motiv som återkommer är mannens första ensamma tid i storstaden eller författaren som återvänder till barndomshemmet för att röja upp efter att ena föräldern dött eller hur kvinnor måste avvisa de befintliga föreställningarna om hur en kvinna ska vara innan de kan hitta sitt eget jag.

Du som planerar att ge ut en självbiografi har alltså en del att tänka på. 

Författarskap och psykisk (o)hälsa

Jag har tänkt att det vore f-a-n-t-a-st-i-s-k-t att vara författare. Tänkte mig ha en skrubb i ett hus i Gamla Stan där jag sitter i tystnad och ensamhet och skriver kloka ord, dricker kaffe och blir rik som ett troll. Problemet med den tanken har väl emellertid varit att jag inte precis har något klokt att skriva, och då faller ju allt det andra. Tur var det skulle det visa sig, för idag läste jag artikeln nedan i senaste numret av Modern Psykologi. Nu tänker jag att jag är lyckligt lottad som inte är författare. Jag är ångestfylld så det räcker, liksom.

Modern psykologi

Ett rykande färskt nummer av Modern Psykologi låg på min hallmatta idag. Vardagslyx!